Nordvisions årsrapport: 2020 näst bästa året i tv-samarbetets historia

Direkt till rapporten:
Digitalt: 2020 i urval | Digitally: Focus on 2020
Till fullversionen (PDF) | Full version of report (PDF)​​​​​​​

> Go to the English-language version of this article

---

Ta fem, betala för en.

Det är i stora drag tanken med det 61 år gamla Nordvisionssamarbetet, som har haft det näst bästa året någonsin. De fem partner samproducerade så många som 77 drama- och dokumentärserier för tv och 2 207 programavsnitt trots att coronapandemin härjade under året.

Antalet program som utväxlades gratis steg också en aning under 2020 jämfört med året innan, men det var fortfarande något färre än året innan dess.

”Om man kan prata om olika grenar inom det nordiska tv- och mediesamarbetet så är samproduktionerna den främsta. Det är då vardera partner ofta ska ta fram den stora plånboken för att medfinansiera produktioner från de andra partner”, säger Henrik Hartmann, som är generalsekreterare för Nordvision.

”Med ett så omfattande samarbete kan vi konstatera att 2020 inte blev ett sådant krisår för det nordiska tv-samarbetet som man hade kunnat frukta. Faktiskt nästan tvärtom”, säger ordföranden för Nordvision och mediedirektören i NRK Øyvind Lund.

Men det är inte allt.

Nästan 100 kyrkliga män och ledande svenska adelsmän hängdes eller blev halshuggna på begäran av den danska kungen Kristian II. Händelsen har återskapats med väldig historisk detaljrikedom i SVT:s dokumentärserie. Foto: Faktabruket/SVT.

200 tv-serier har börjat produceras

Trots pandemin har ytterligare 200 nordiska drama- och dokumentärserier börjat att produceras redan i början av 2021. De ska visas under 2021 och 2022.

Till dess kan tittarna i alla fem Nordvisionsländerna se fram emot de nyaste dramaserierna, bland andra NRK:s stora satsning Atlantic Crossing om kronprinsessan Märthas dramatiska flykt till USA under andra världskriget. Samtidigt visar DR, NRK, SVT, RUV och Yle SVT:s polisdramaserie Tunna blå linjen, som handlar om vardagen för en grupp med poliser i Malmö.

För tre år sedan ingick partnerna det så kallade Nordic 12-avtalet. Det innebär att man tillsammans ska producera minst tolv produktioner med vuxendrama varje år. Dessa produktioner kan de fem public service-tv-bolagen sända antingen i linjärt format eller streamingformat fritt i ett år.

Innehåll även för de minsta. Foto: NRK.

Mer barndrama är på väg

Nu följer barnområdet i de vuxnas fotspår med ett avtal om att samproducera 14 tv-serier varje år. Nordisk barn-tv har redan ett gott rykte tack vare serier som Pippi Långstrump, Mumintrollen och Emil i Lönneberga.

Samarbetet är ett svar på de stora, globala streamingtjänsternas utbud, som till skillnad från partnernas inte finansieras lokalt. Chefen för DR:s barnkanaler Ultra och Ramasjang Morten Skov Hansen ser den lokala anknytningen som ett ess i rockärmen.

”Vi har ett tydligt släktskap och liknande värderingar om hur en bra barndom ser ut, och vi vågar ta upp lite svårare ämnen”, berättar han i Nordvisions årsrapport.

I Norge satsar man också stort inom ungområdet efter att ha fått en tankeställare 2015.

”I och med NRK:s SKAM märkte vi att vi med vår innehållsproduktion kan nå en målgrupp i hela Norden som vi egentligen hade slutat att hoppas på att nå”, säger Sanne Övermark i Nordvisions årsrapport. Hon producerar drama för unga och är producent för den otroligt populära SVT-serien Eagles, som man redan är igång med både en säsong 3 och 4 av.

Faktaområdet och drama för barn, unga och vuxna är tillsammans de största samarbetsområdena inom Nordvisionssamarbetet.

Även här har de stora och ekonomiskt starka streamingtjänsterna en stor påverkan.

Ett exempel är SVT:s historiska dokumentär Stockholms blodbad, som blåser liv i den blodiga maktkampen med storstilade massanimationer och dramatiseringar som liknar något från Hollywood.

Läs mer om året som gick och året som kommer inom nordisk public service-tv-produktion här.