Ljudinnehållet reser genom Nordvision: ”Större potential finns”

Ljudinnehåll är inte lika smidigt att dela mellan länderna som tv:s motsvarigheter. Men under de par senaste åren har SR, UR, Yle och Ålands Radio kommit i gång med en utväxling av titlar som både hörs i radio och syns på streamingtjänsterna. Förhoppningen är att med varandras hjälp kunna bygga upp nya, långsiktiga publiklöften på ljudsidan.

Heidi Grandell-Sonck från Ålands Radio & Tv och Gitte Laurell från Svenska Yle är respektive bolags representanter i Nordvisions utävxling av ljudinnehåll på svenska. Foto: Ålands Radio & Tv/Yle/Unsplash. Fotokollage: Øystein Espeseth-Andresen/Nordvision.

Ett bredare podcastutbud på streaming – och mer kvalitetsinnehåll från Norden på radio.

Så listar Svenska Yles chef för Arenan, Gitte Laurell, ett par tydliga vinster med den ljudutväxling, för innehåll på svenska, som växt fram i Nordvision mellan SR, UR, Yle och Ålands Radio.

”För mig som jobbar med det har det varit intressant att få testa på ett nytt samarbete för att ge publiken bättre public service. Sedan har det också betytt att jag fått chans att samarbeta med ivriga kollegor”, säger Laurell.

AI kan bli verktyg för mer ljudsamarbete

Det är omkring två år sedan initiativet om att utväxla ljudinnehåll på svenska kom i gång. Numera träffas nätverket tre gånger per år. Inför mötena sammanställs listor över tänkbart innehåll, och inom utsatt tid meddelar bolagen dels vad de önskar ta emot, dels vad de kan erbjuda.

Sedan ett år ingår även innehåll på finska, något som finska Yle naturligt nog kan erbjuda, och som Sveriges Radio och Utbildningsradion enligt sändningstillstånden ska ha i sitt utbud i Sverige.

”Inom Nordvision samarbetar vi ju också kring format och samproduktioner, till exempel den dramatiserade serien ’Vikingar’. I det samarbetet erbjuder vi samma innehåll i olika språkversioner. Jag tror vi med hjälp av AI kan hitta många flera samarbetsmöjligheter också inom ljud, till exempel textad audio”, säger Gitte Laurell när hon ombeds tänka på framtidens möjligheter för samarbetet.

Vi har säkert alla fått lära oss en hel del nytt i allt från vilka rättigheter det finns gällande exempelvis musikanvändning i podcast

Det tar tid att bygga upp nya nätverk och sätt att arbeta tillsammans på, men arbetet går framåt.

Gitte Laurell påpekar också att det traditionstyngda tv-samarbetet har ett försprång.

”På videosidan har vi en lång tradition av fruktbar programutväxling inom Nordvision och vi har också hunnit skapa rutiner, avtal och sätta upp servrar och system som underlättar det hela. På ljudsidan är vi inte lika långt än. Vi har säkert alla fått lära oss en hel del nytt i allt från vilka rättigheter det finns gällande exempelvis musikanvändning i podcast i Sverige versus Finland, hur vi skrivit avtal med innehållsmakare i de olika länderna och vad vi behöver beakta när det gäller bilder. För video har vi ju bilder nästan per automatik medan bilderna på ljudsidan ofta är upphovsrättsbelagda”, säger Laurell.

Tack vare den nordiska utväxlingen av ljudinnehåll på svenska kan till exempel Yle Arenans användare lyssna på SR:s “P1 Dokumentär” i Finland. Foto: Skärmbild från Arenan-appen.

Fönster mot fastlandet för öriket Åland

Heidi Grandell-Sonck, chefredaktör på Ålands Radio & Tv, beskriver örikets public service som en nettomottagare i det nordiska samarbetet. Hon räknar till ungefär sex timmar ”Nordvisionsmaterial” i veckan i radio. Innehållet spelar en viktig roll, inte bara för att avlasta den lilla redaktionen, men också för att erbjuda lyssnarna ett fönster mot det finländska fastlandet och Sverige.

”För oss på Ålands Radio & Tv som i första hand gör radio och webb och inte så mycket tv så är audioutväxlingen väldigt viktig. Den gör så att vi kan erbjuda publiken kvalitativ programradio på svenska, i stället för att fylla ut linjärt med musik. Vår redaktion består av 15 personer som sköter allt från nyhets- till programverksamheten. Det betyder att vi sänder flödesradio från 6:55 till 17 varje vardag med lokala nyhetssändningar en gång per timme. Arbetstakten är hård och vi har sällan möjlighet till nyproducerade lokala program, som dokumentärer eller porträtt. De görs i liten skala, men inte så att de kunde täcka upp ett veckovist flöde”, säger Grandell-Sonck.

Yles Gitte Laurell säger att det nog är för tidigt i samarbetet för att peka ut succéer, däremot finns det titlar som bolaget vet är omtyckta av publiken.

”Vi vet att det handlar om att kunna bygga upp löften på lång sikt, det har vi erfarenhet av från videosidan. Jag lyfter gärna fram P3 Musikdokumentär som ett innehåll som berikar Svenska Yles musikinnehåll och de stora dokumentärserierna P3 Dokumentär och P1 Dokumentär Miniserie”, säger Laurell.

Vi vet att det handlar om att kunna bygga upp löften på lång sikt, det har vi erfarenhet av från videosidan

Småskaligt ljudsamarbete intresserar

På Åland säger Heidi Grandell-Sonck att ljudinnehållet från de andra bolagen i samarbetet ger publiken ”friska fläktar från andra public-service-verkligheter”.

”Här har både SR:s P1-dokumentär miniserie fungerat utmärkt, samt ’Verkligheten i P3’. Sedan en tid tillbaka har vi börjat sända klassiska podcasten från Sveriges Radios P2 och den är också uppskattad hos publiken. Över lag kan man väl säga att så kallade ’långkörare’ med avsnitt som står på egna ben är lättast att planera in och etablera hos lyssnarna”, säger hon.

Grandell-Sonck har förhoppningar om att det nordiska ljudsamarbetet ska fortsätta utvecklas.

”Det vore potentiellt roligt att göra fler samarbeten också på audiosidan. I mitt tidigare jobb på Yle var jag involverad i ett antal granskande samproduktioner mellan länderna på tv-sidan inom Nordvision-nätverket. De var rätt tunga att få till stånd. På radiosidan kanske det kunde gå smidigare. Sen kommer verkligheten emot, det vill säga att ÅRTV är så litet att vi inte skulle kunna avvara en reporter för större samarbeten, men kanske något småskaligt”, säger hon.

På Yle i Helsingfors säger Gitte Laurell:

”Jag ser att ljudsidan har en större potential än den vi ser i dag, om inte i direkt utbyte så i format och koncept. Textning av audio är inte heller det en omöjlighet längre, så här finns kanske något att utforska.”