Här samtalar samarbetets nya generalsekreterare Arne Helsingen med Henrik Hartmann och Øystein Espeseth-Andresen, som även han kliver av efter åtta år.
I vilken organisation som helst hinner det hända mycket på 18 år. Nordvision, som verkar i den framrusande mediebranschen, är förstås inget undantag: Den digitala omställningen, nedläggningen av tv-kanaler, övergången till streamat innehåll… och därtill en lång pandemi som ställde samarbetsviljan på sin spets.
Hur sammanfattar man en sådan period – är det ens möjligt?
”Jag har sagt det några gånger, att det har varit en fantastisk tid, och på ett sätt kan man också säga att vi varit med i Nordvisions guldålder. När jag startade så började man etablera nischkanaler på tv, och det fanns ett enormt behov för public service-innehåll. Man sände videoband runt om till varandra med flyg den gången, men så började digitaliseringen. Och så visste man att partnerna hade mycket innehåll som kunde delas. Det var med till att skapa en uppmärksamhet kring partnerna och innehållet. På det viset tog sig Nordvision högre upp på agendan i bolagen”, säger Henrik Hartmann.
När sedan flera linjära tv-kanaler stängdes ner och behovet för stora mängder delbart innehåll började minska, så förmådde samarbetet att tänka om och komma med nya idéer för hur de nordiska bolagen kunde arbeta tillsammans.
”Nu är utmaningarna andra än förr. Under hela denna tid har public service varit pressat. Så att knyta sig närmare varandra och hjälpa varandra har setts som meningsfullt”, säger Hartmann.
Hans kollega Øystein Espeseth-Andresen kallar Nordvision ”ett välsmort maskineri”.
”De som inte är inne i samarbetet förstår nog inte vad Nordvision är. Men jag upplever att alla nya som kommer in får en aha-upplevelse och ser att det finns kollegor i Norden som sitter med samma utmaningar och uppgifter”, säger han.
Total förändring på tre veckor
En annan stor vändpunkt var pandemin. Samarbetet i Nordvision, som fram till dess i princip gått ut på att medarbetare från de nordiska medlemsbolagen rest runt för att träffas, mötte plötsligt ett gigantiskt hinder: Alla resor var inställda på obestämd framtid.
”När det blev tal om att länderna skulle stängas ner, så kommer jag ihåg att jag satt i NRK:s kantin och så ringde jag Henrik och Tommy (Nordlund, den tredje medlemmen i Köpenhamnsekretariatet) för ett gruppsamtal på vanlig telefonlinje. Där fick vi börja”, säger Espeseth-Andresen.
Det blir tydligt att nedstängningen av världen blev en vändpunkt för hur det nordiska samarbetet i Nordvision genomförs rent praktiskt.
Innan Teams och Zoom blev en del av vardagsvokabulären så lyckades sekretariatet sätta upp en digital pitchlösning. Det var learning by doing, men resulatet syns än i dag: Nordvisions innehållsgrupper pitchar fortsatt sina projekt digitalt.
Øystein Espeseth-Andresen skrattar till:
”Det var ingen som kunde säga nej till våra utvecklingsförsök. Det ger ju några tydliga fördelar med att vara små och ha en så platt organisation.”
Samarbetet blev mer öppet
Arne Helsingen, som nu tar över som generalsekreterare när kontoret flyttar till NRK i Oslo, har lyssnat på tankarna som delats i samtalet hittills.
”Jag vill säga att det formellt och organisatoriskt var ett välfungerande samarbete när Henrik kom in. Den största ändringen i starten var att Nordvision steg för steg öppnades upp, att det lanserades regelrätt pitchande av projekt. Så har vi hela den digitala omställningen. Det att Nordvisions fildelningssystem Nordif utvecklades hade en stor inverkan på effektiviteten i samarbetet. Det har varit stora och viktiga strömningar i samarbetet, och de har satts i gång av sekretariatet”, säger Helsingen.
”Arnes poäng är viktig, om att strukturen fanns där när jag tog över som generalsekreterare. Vi har förfinat det genom åren…”, säger Henrik Hartmann.
Helsingen fortsätter:
”Jag vill påstå att det gjorts mer än så under Henriks tid. Vi har haft stora ändringar i mediebilden; digitaliseringen av tv, övergången till streaming, framväxten av sociala medier och konvergensen mellan medierna – och vi hade pandemin som nämndes här… Under den här tiden har sekretariatet alltid varit offensivt och gjort ett strålande jobb, det har verkligen behövts en kraft som kunnat sätta i gång nya processer på rätt tidpunkt.”
Såväl under avskedsmottagningen hos DR, som under det dagliga arbetet i Nordvision, så är det en fras – ett motto – som återkommer ofta: ”Vi delar det vi äger.”
Det säger mycket, för att inte säga allt, om den öppenhet och vilja till frikostigt samarbete som finns i Nordvision.
”Det är ett enormt kraftfullt motto som vi har. Den grundpremissen har vi bevarat. Jag har varit med under tillställningar där deltagare från andra delar av världen varit omskakade när de hört om det här rättesnöret. Men det att vi delar det innehåll vi äger – det ligger som en enorm styrka i kärnan av vårt samarbete”, säger Hartmann.
En annan del av framgångsreceptet, säger han, är det faktum att Nordvision är ett lågbyråkratiskt projekt.
”Vi har varit tre som arbetat i sekretariatet, vilket är lite i jämförelse med motsvarande organisationer i världen. Nordvision drivs av eldsjälar.”
Tålamod ingår i utrustningen
Arne Helsingen har under våren närmare följt med hur pitchrundorna i Nordvision är organiserade.
”Jag har noterat att det nog kräver en hög grad av tålamod att driva sekretariatet. Man måste räkna till tio ibland, eller?”
Øystein Espeseth-Andresen fortsätter:
”Så är det, men inte heller i arbetet med att organisera pitch hade det säkert hjälpt att vara fler än vi är. En annan sak är att jag upplever att folk blivit mer upptagna i sina arbetsuppgifter. Vi ska hitta rätt tidpunkt att sälja in relevansen i samarbetet.”
Kanske kan det se ut som en paradox, men upplevelsen är alltså att den digitala möteskulturen gjort det svårare att hitta mötestidpunkter som fungerar. Med det sagt: Digitala möten gör det möjligt att ses mer flexibelt än förr.
”Vi har ju tidigare sett medarbetare använda två dygn av sin tid till att flyga in för en tio minuters pitch, innan vår digitalisering. Så, skillnaden är stor”, säger i sin tur Henrik Hartmann.
Också Norden är för litet ibland
Alla minnen sträcker sig ändå inte många år bakåt i tiden – både Henrik Hartmann och Øystein Espeseth-Andresen återkommer gärna till situationen i dag – ett starkt tecken på att det genuina intresset för fortsatt utveckling finns kvar, trots att de båda nu lämnar sekretariatet.
”Vi hade ett nordiskt underhållningsmöte för en kort tid sedan – det är ett nätverk som återuppstått efter flera års bortfall. Där var det tydligt att bolagen även på det området sitter med likadana utmaningar. Det var så glädjande att se intresset för att arbeta närmare tillsammans där – det finns en energi och ett enormt intresse för att göra det”, säger Hartmann.
Såväl drama- som barnsamarbetet har formaliserats och tydliggjorts under åren; N12 för drama, och B15 för barn. De här samarbetena garanterar ett bestämt antal titlar i båda genrerna varje år.
Diskussionen kommer sedan in på ännu fler framgångsexempel: Fyra miljoner nordbor såg ”Bron” samtidigt när succéserien visades. Omkring 55 nyhetskanaler i Europa citerade det nordiska grävarbetet ”Skuggkriget”. Och listan fortsätter.
Hur ska samarbetet i Nordvision också framöver lyckas snappa upp de här idéerna med enorm nordisk potential?
Øystein Espeseth-Andresen: ”Sekretariatet måste fortsätta lyssna intensivt, och kasta sig på sådana idéer när de kommer.”
Henrik Hartmann lägger till att hans viktigaste råd till det nya sekretariatet nog är att kontinuerligt lyssna väl och grundligt på innehållsproducenterna, beställarna och medieledarna.
“På det sättet kan man hela tiden pejla hur Nordvision fortsätter att vara relevant för partnerna.”
