Norden och elektronisk musik – är det verkligen ett uppenbart giftermål?
Absolut, säger Fredrik Norberg, musikfantast och projektledare på SVT. Det finns två musikgenrer som vi i Norden ligger i världsklass inom, konstaterar han: Hårdrock och elektronisk musik.
Årsrapport 2021
Denne artikkelen er en del av Nordvisions redegjørelse for det nordiske samarbeidet i 2021.
Tänk danska Aqua, svenska Avicii, norska Kygo, isländska Gus Gus, finländska Bomfunk MCs…
”Inom de sfärerna har vi både stora världsnamn och innovatörer som har varit banbrytande. Hårdrocken har vi medialt varit duktiga på att följa och berätta om, medan det inte ligger till så med den elektroniska musiken”, säger Norberg.
Hela Norden hakade på idén
Nu ska det bli ändring på det.
Under våren 2021 pitchade Norberg sitt senaste projekt, ”Nordic Beats”, på Nordvisions kulturmöte. Förslaget gick hem, och nu har DR, NRK, RUV och Yle anslutit.
Norberg ser framför sig ett konkret redaktionellt samarbete över landsgränserna. Som projektledare på SVT har han redan omfattande erfarenhet av att skapa redaktionellt innehåll om musik med nordiska kollegor. Han var till exempel djupt involverad i projektet Hitlåtens historia.
Det finns fyra anledningar till det att Fredrik Norberg vill bilda lag med passionerade musikredaktörer i de andra nordiska public service-bolagen. Den första är att samarbetet ger bästa möjliga tillgång till varje lands artister.
”Det är alltid snabbare och säkrare när vi använder redaktionsmedlemmar som redan har etablerade kontakter, speciellt när det gäller de största artisterna, och även de mest konstnärliga artisterna. De två brukar vara de svåraste att fånga framför en kamera”, säger han.
Anledning två är att intervjuerna kan göras på artistens egen förstaspråk. Det leder till bättre intervjuer och ”en större Norden-känsla”, som Norberg uttrycker det.
En tredje anledning är att projektet kan minska på resandet i pandemitider. Och sist men inte minst: Norberg tycker helt enkelt om att samarbeta över landsgränserna.
”Visst, det är lite krångligare på grund av avstånd, språk och olika arbetssätt, men det är mer givande än krångligt. Vi lär oss av varandra och upptäcker ofta fler samarbetsområden under tiden”, säger han.
Listan ovan vittnar redan om att Norberg är övertygad om samarbetets fördelar. Och, som redan nämnt, så har han goda erfarenheter av att slå de kloka nordiska huvudena samman i liknande projekt.
Det att vi kan använda varandras arkiv – det är en gigantisk fördel!
Thomas Hedemann, DR
Ingen förutbestämd samarbetsmodell
Men på frågan om han redan har en fungerande modell för samarbeten av den här typen blir svaret ”nej”.
”Jag ser ingen fast modell som alltid fungerar. Det har varit lite olika varje gång beroende på hur många länder som varit involverade och hur ansvarsfördelningen varit. Det absolut viktigaste är att alla som gör själva serien är helt överens om vad slutresultatet ska bli och vem som gör vad och vem som bestämmer vad. Bra förberedelser och bra kommunikation under produktion är nycklarna skulle jag vilja säga. Plus passion för ämnet och att vi vågar lita på varandra”, säger Norberg.
För honom som musikfantast är det uppenbart att Norden är en guldgruva för elektronisk musik, också internationellt sett. Men hur känt är det här hos den breda publiken?
”Inom musikindustrin och inom den elektroniska scenen är det välkänt, men jag vet faktiskt inte hur bra koll de som lyssnar på musiken och inte är hardcorefans har att det är nordiska artister. De frontar ju sällan sina grejer med sina ansikten, och artistnamnen skvallrar ju sällan om var de kommer från. Med undantag för Swedish House Mafia då”, säger Norberg.
Tydligt public service-projekt
Han har redan några teorier kring varför elektronisk musik kunnat bli stort i Norden.
”Välmående länder med tillgång till instrument, teknik, uppkopplingar, musikföreningar, utbildningar med mera. Rent musikaliskt så finns det ju också en stark meloditradition i samtliga länder och en melankolisk ton i det mesta vi gör.”
Att det här är ett uppdrag för public service står klart för Fredrik Norberg.
”Jag tror faktiskt inte att något kommersiellt bolag hade valt att göra en serie om nordisk electronica. Det är inget som drar reklamsponsorer eller lovar feta tittarsiffror. Sedan borgar ju public service för initierad musikjournalistik och kvalitets-tv eftersom vi både nu och historiskt alltid bevakat kultur och musik.”
På DR ser kulturproducent Thomas Hedemann fram emot att gå in i det konkreta samarbetet.
”För det första så är det generellt sett härligt att vi kan samlas om något som vi har gemensamt i de nordiska länderna. Musik är ju något som går över landsgränserna”, säger Hedemann, som drar sig till minnes musikporträtt över landsgränserna som han själv varit med och producerat tidigare.
Arkiven ovärderliga som fördel
Traditionen med samarbete finns som konstaterat redan.
Hedemann hoppas att ”Nordic Beats” ska vara med och delvis lösa en av de största utmaningarna som kulturredaktionerna sitter med just nu: hur ska man träffa rätt på streaming?
Han ser också fler fördelar:
”Det är några geografiska fördelar i att DR kan göra de danska intervjuerna i Danmark och så vidare. Dessutom delar vi kunskap och knowhow under projektets gång. Vi ska också komma ihåg tillgången till arkivmaterial som public service har. Det att vi kan använda varandras arkiv – men för nya konstellationer av innehåll där tittarna inte sett det nödvändigtvis tusen gånger förr – det är en gigantisk fördel!”
Under första halvan av 2022 ska projektet komma i gång på riktigt.
”Det här blir en hyllning till musiken”, säger Fredrik Norberg och ser fram emot att trycka på startknappen.
”Nordic Beats” har preliminärt premiär år 2023.
Fredrik Norbergs personliga Spotifylista för elektronisk musik från Norden:
NORDICS BEATS (SVT)
Ekte samproduksjon mellom SVT, NRK, DR, Yle og RUV
Prosjektet fikk 10.000 EUR i utviklingsstøtte fra Nordvisionsfondet, våren 2020. Året etter fikk både SVT og NRK produksjonsstøtte på henholdsvis 733.000 SEK og 350.000 NOK fra Nordvisionsfondet.
