Sedan starten på NRK Supers framgångssaga har Hildri Gulliksen varit delaktig i en innehållsproduktion med svårslagen experimentlusta, men också med allt hårdare konkurrens utifrån. För Nordvision ser hon tillbaka på utvecklingen på barnområdet. Mycket har blivit bättre – också de nordiska mötena!
Efter ett tjugotal år med ledaransvar i olika roller för barninnehållet så väljer Hildri Gulliksen att kliva av det snabbt framrusande tåget som i dag är NRK Super – ett tåg som på många sätt lyckats väldigt bra i att stanna vid de rätta stationerna och plocka upp en barnpublik som har allt fler tåg att hoppa på när det gäller innehåll.
För en annan kan det låta som konstant press och stress, men för Gulliksen har det snabba tempot varit en stor del av tjusningen med arbetet. På senare år har hon lett arbetet som NRK Supers redaktör.
”Barnen var de första som började streama. Vi arbetar i väldigt hård konkurrens, som bara ökar år för år. De unga är så bra på att ta sig an ny teknologi och skapa nya vanor. Det är precis det som är så spännande – du blir utmanad hela tiden av barnens egna val av innehåll. Du ska försöka ligga steget före resten av branschen, och samtidigt vara i takt med barnen”, säger Hildri Gulliksen.
För NRK:s del var det en stor satsning och det blev braksuccé väldigt snabbt
Hildri Gulliksen om lanseringen av NRK Super
När hon talar om ett innehållsområde i förändring har hon kanske ett av Norges bästa perspektiv på saken: Gulliksen har mer eller mindre arbetat med barn som målgrupp sedan hon som praktikant klev in genom NRK:s portar för första gången år 1993. Hon var med när NRK Super drog i gång 2007.
Den första december det året såg NRK sin alldeles egna barnkanal på tv komma till liv.
”Det var i direkt konkurrens med Disney Channel. För NRK:s del var det en stor satsning och det blev braksuccé väldigt snabbt”, säger Gulliksen.
Glädjeyran och tårtkalasen fick dock bli kortvariga.
”Du kan se på de fina tittarsiffrorna i tio sekunder – sedan måste du vidare.”
Också positiva inslag i konkurrensen
Nu dyker konkurrensen om barnens tid och intresse upp bakom varje hörn. Det för också med sig något bra, konstaterar Hildri Gulliksen.
”Eftersom tillgången på högkvalitativt barninnehåll är så god så har vi nog alla blivit bättre i våra jobb för att få ut ännu mer av pengarna, göra ännu bättre innehåll.”
Hon kallar processen ”en konstant förbättringsmotor”.
Hur har då NRK Super kunnat lyckas så väl i sitt uppdrag?
Hildri Gulliksen nämner lusten att experimentera, och även det faktum att redaktionen haft möjlighet att testa sig fram.
”Vi har på många sätt fått vara lite i fred utan att förhålla oss till press från vuxna kritiker att leverera konventionell kvalitet. Det har gett oss en viss frihet att kunna vara innovativa. Vi har haft anledning att ta målgruppens behov på allvar och testa oss fram till goda format, recept och genrer”, säger hon.
De nätbaserade dramaserierna som fötts ur kreativiteten och ambitionerna på NRK Supers redaktion är goda exempel på den typen av utvecklingspremisser.
Det hela började med serien ”Sara”. Sedan kom ”Mia”, ”Jenter”, och i förlängningen ”SKAM”, som blev en variant på det dramakoncept i samtid, som i och med föregångarna tagit form.
Nu är det ”Lik Meg”, som i jämförelse är ett mer konventionellt dramaformat, men som följer traditionen med att skapa en stark dialogmotor med publiken.
”Det är ett nytt sätt att tänka på fiktion. Vi var inspirerade av ’Hannah Montana’, minns jag. Vi önskade att skapa en egen hjältinna, som var mycket mer nära livet här hemma, och därmed relevant för våra barn i Norge”, säger Hildri Gulliksen.
Hon konstaterar att det här sättet att skapa dramainnehåll i många år varit en viktig nerv hos NRK Super.
“BlimE!” är ett annat exempel, som numera gott kan betecknas som ett europeiskt projekt: Senaste år dansade barn med i Tyskland, Spanien, Italien…
”Där handlar det ju om en ganska liten tv-produktion och rör sig i stället i hög grad om barnens egen aktivitet i skolan. Men det är vi som får det hela att ske. Jag minns när vi hållit på ett tag med ’BlimE!’ så bestämde vi oss för att sända ut armband till alla barn som anmälde sig. Vi höll liv i postväsendet i Norge på den tiden, så pass att vi blev tvungna att fråga oss om det verkligen var public service? Det kom vi ändå fram till att det var. Vi slutade med det efter ett år men hela den tanken, att vi samlar folk på ett helt annat sätt än att de sitter framför en skärm…”
Det allra viktigaste är identifikation och relevans – att man passar sig för att inte gissa så mycket vad målgruppen tänker på eller hur den talar
Hildri Gulliksen om att förstå publiken i innehållsskapandet
Barnen vill ha autograf
En påsktradition hos Super har blivit ’Superkrim’: en humoristisk serie med NRK-profiler som baserar sig på det dagliga livet i bolaget.
Gulliksen har synts en gång per år i serien – för övrigt hennes enda roll på tv. Men det har inte gått barnen obemärkt förbi.
”Barn knackar på min dörr för att få en autograf. De gillar verkligen det som finns i NRK Supers universum, det har en väldig kraft i sig”, säger hon.
Vi kommer tillbaka till frågan om framgångsreceptet bakom Super-redaktionens förmåga att samla barnpubliken.
”Det allra viktigaste är identifikation och relevans – att man passar sig för att inte gissa så mycket vad målgruppen tänker på eller hur den talar. Man måste undersöka allt grundligt så det blir rätt, oberoende om målgruppen är två eller fjorton år gammal. Vi tillbringar tid med de unga, skapar fokusgrupper och visar upp innehållet under produktionsprocessen. Det handlar om att göra sin research”, säger Hildri Gulliksen.
Fortsatt en bit kvar till målet
NRK har ett mål om att fyra av fem norrmän ska använda bolagets innehåll varje dag. Det målet uppfylls med råge när det gäller de äldre i landet. Bland barn och unga är det inte lika gott ställt: där har bolaget fortfarande en väg att gå för att uppnå sitt högt ställda mål.
”De unga tonårskillarna står det allra sämst till med. Vi satsar ju också allra hårdast på att nå dem vi når sämst. Det gör vi bland annat med målgruppsinriktade satsningar. De här grupperna använder sig av NRK väldigt lite sedan tidigare. Så, de ska både upptäcka NRK och därtill märka att innehållet är relevant. Det är utmanande när de inte redan använder våra tjänster”, säger Gulliksen.
Den största konkurrenten heter i dag Youtube.
”Vi har på senare tid varit större än Netflix, men de äldsta barnen använder fortsättningsvis mer tid på Youtube. Vi vill gärna ha mer av den Youtube-kakan”, säger Hildri Gulliksen.
Har delat allt
För kretsarna av nordiskt samarbete kring barninnehåll så är Gulliksens ansikte välkänt – hon har i egenskap av NRK Supers redaktör deltagit aktivt inom Nordvision.
”Det nordiska samarbetet har så länge jag varit med varit väldigt hyggligt, inkluderande och präglat av en positiv känsla. I gamla dagar hade samarbetet kanske mer intrycket av en kulturfestival. Det var möten som sträckte sig över många dagar, och Nordvision hade en egen samarbetskultur, ett eget språk”, minns Gulliksen.
”Nu är mötena kortare och mer precisa, och mer strategiskt fokuserade. Det tycker jag är bra, för utväxlingen av innehåll fungerar gott utan att man sitter och ser på innehållet tillsammans. Det att vi kan hjälpa varandra i den otroliga konkurrenssituationen som råder nu är väldigt viktigt.”
Gulliksen vill gärna lyfta fram sina nordiska kollegor:
”De har varit helt otroliga inspirationskällor och partner, och samarbetet har präglats av en imponerande öppenhet. Jag tror vi har delat allt!”
Vi har en scen och vi har barnens uppmärksamhet
Världens bästa jobb
Själv kliver Hildri Gulliksen alltså av just det här samarbetet nu, när hon samtidigt byter fokus för egen del inom NRK. Härnäst ska hon vara med och utveckla NRK till en ännu mer attraktiv arbetsplats för unga förmågor.
Hon säger att det är bra att några andra nu kan kliva fram i hennes ställe, och konstaterar:
”Det är världens bästa jobb, av två orsaker: Det unika uppdraget, och möjligheterna vi har för att påverka hur barn ser på sig själva och sin omvärld. Vi har en scen och vi har barnens uppmärksamhet. Att förvalta den möjligheten har faktiskt varit spännande varje dag. Den andra viktiga grunden är de modiga, kreativa och generösa kollegorna i NRK Super. Vilket gäng!”
Hildri Gulliksen säger att hon säkert kommer att fortsätta logga in på NRK Super för att se vad redaktionen arbetar med – men det kommer att ske med ett stort hjärta och goda tankar om det som görs.
Som hon själv säger om att byta jobb:
”Man ska inte sitta och ruva.”
Barnsamarbetet B14
Genom ett fördjupat samarbete om barninnehåll, kallat B14, samproducerar och delar de nordiska public service-bolagen mer barninnehåll än någonsin. Läs mer här.
