Av Mikael Skog
Tjuvarnas jul sågs i genomsnitt av 1.887.000 tittare varje dag, vilket gör den till den mest populära julkalendern sen mätningarna inleddes. Med årets kalender slog man det tidigare rekordet, som innehades av Pelle Svanslös med drygt 200.000 tittare. Jämfört med år 2010 års, också den populära, julkalender Hotell Gyllene Knorren, fick man nu nästan 300.000 tittare mer i snitt. Om man jämför morgon och kväll så har cirka en tredjedel tittat på morgonen och två tredjedelar på kvällssändningen.
Förutom de strålande siffrorna i tv har Tjuvarnas jul också varit en braksuccé på webben. Avsnitt tre var rentav det mest uppspelade avsnittet hittills med 175.000 starter på play under veckan. I snitt noterade varje avsnitt på SVT Play 150.000 starter, siffror som inte ens är inkluderade i tv-statisitiken.
Modern julsaga
Tjuvarnas jul är en modern julsaga i Charles Dickens anda som handlar om ett gäng julklappstjuvar i Stockholm under en jul på förra seklet. Stadens barn längtar efter julklappar, det stora varuhuset i stan längtar efter att tjäna pengar och tjuvligan Klappsnapparna längtar efter att stjäla. I handlingens mitt står framförallt den klantige tjuven Kurre och hans nyfunna dotter Charlie.
Gustaf Hammarsten, Tea Stjärne och Elisabet Carlsson står för de större rollerna i julkalendern som är skriven och regisserad Stefan Roos och Per Simonsson. Julkalendern producerades för SVT av Nordisk Film och TV. Serien spelades i den snörika vintern 2010 i 1800-talslägenheter och på Skansen i Stockholm.
Responsen har varit enorm, visar den översikt som Nordisk film gjort tillsammans med SVT, den har dessutom varit överväldigande positiv. Många som hört av sig till SVT tycker att Tjuvarnas Jul rentav är en av de allra bästa julkalendrarna SVT någonsin gjort.
”Vi fick in en strid ström mail, en del via SVT och väldigt många direkt till oss. Väldigt många mammor och mor/farföräldrar ville ha mönstret till Charlies tröja och keps, vilket stod högt upp på barnens önskelista, likaså deras autografer. Det var otroligt många hyllnings- och beundrarbrev, där de utsåg Tjuvarnas jul som den bästa kalendern,” säger Marie Sandeborg, producent på Nordisk Film och TV.
”Tjuvarnas jul var en av de bästa, om inte DEN bästa, julkalendern jag sett! Från första bildrutan gillade jag vad jag såg, den härliga sagostämningen och 1800-talsmiljön var båda underbart förmedlade.” står det exempelvis i ett mejl. Eller som det står i ett annat:
”Jag vill säga tack för att ni har gjort en så fantastisk julkalender! Jag är snart 22 år, och har inte sett på julkalendern på tio år eftersom jag har tyckt att det har varit så dåligt, jag hade verkligen tappat förtroendet för julkalendern på tv.”
Tjuvarnas jul har framförallt lyckas engagera både vuxna och barn, som Lars, 10 år, skriver:
” Jag har tittat varje dag på eran julkalander och äter gröt och lingonsult innan jag åker till skolan det är jätemysigt och den är jätebra.”
Fler julkalendrar samproduceras
Det har också tittats mycket på Tjuvarnas Jul via SVT i Norge, Danmark och Finland redan nu. Marie Sandeborg på Nordisk Film berättar att man fått väldigt mycket respons från grannländerna i anslutning till årets julkalender – även där tycker man att julkalendern varit verkligt bra.
Tjuvarnas jul kommer att gå på DR Ramasjang och på NRK Super till nästa jul. I vare sig Danmark eller Norge kommer det att bli en huvudkalender utan sänds snarare som ett kompletterande drama, möjligen också i ihopklippta episoder.
Men det här med att samproducera julkalendrar hade varit fullständigt otänkbart för en sju-åtta år sen säger exempelvis Petra Holm på FST:s barnredaktion – nu är trenden den helt motsatta, de nordiska länderna går gärna i varandras julkalendrar. Även de andra barnbeställarna jag talat med säger samma sak.
NRK har till exempel idel goda erfarenheter med utländska julkalendrar. Senaste jul sände NRK Super exempelvis Danska TV2:s Jesus&Josefine och året före det DR:s Pagten. Båda två har gått väldigt bra och haft marknadsandelar på mellan 50-60% också bland de större barnen, konstaterar programredaktör Nils Stokke på NRK Super.
”Det visar att barn önskar se nordisk kvalitetsdrama med goda och engagerande historier som talar till dem. Vi ser också att då vi dubbar serierna till norska får de en långt större uppslutning än om de sändes med undertexter,” säger Stokke. Jesus & Josefine sändes med undertexter i 2009.
Även Sverige har sänt Pagten. Den gick i Barnkanalen kring julen 2011 och fick också väldigt goda tittarsiffror och –reaktioner från publiken.
”Och då SVT-serien Hotell Gyllene Knorren gick i DR Ramasjang senaste jul nådde man riktigt goda marknadsandelar för en nischkanal,” säger Ulla Katrine Hæstrup på DR, som är väldigt förnöjd med Gyllene Knorrens tittarsiffror.
Dubbning leder till ökad samproduktion
Precis som Nils Stokke konstaterar dubbas numera nästan alla julkalendrar och andra dramaserier för barn, som sänds i grannländerna. Därför är det också en av orsakerna till att allt fler julkalendrar numera också samproduceras, barnkanalerna är måna om att ha mycket nordiskt i sina tablåer.
”Barn önskar historier som engagerar dem och som de känner en närhet till, och det gör många av de nordiska serierna. Nordiska teman, nordiska ansikten och nordisk miljö reser enkelt mellan landsgränserna. Vi sänder dem på primetime i kanalen och resultatet blir väldigt bra,” säger Nils Stokke på NRK.
Flera de senaste stora julkalendrar som producerats eller produceras i Norden har också visats i samtliga nordiska länder. Exempel på dessa är Hotell Gyllene Knorren (SVT 2010), Pagten (DR 2009), Tjuvarnas Jul (SVT 2011), Julekongen (NRK 2012) och Julestjerner (DR 2012).
Nyheder
Tjuvarnas Jul, en Dickens-inspirerad julsaga
Förra julens svenska julkalender, Tjuvarnas Jul, blev en väldigt omtyckt julkalender med tittarrekord. Tjuvarnas jul sågs av genomsnitt knappt 1,9 miljoner tittare per avsnitt vilket är den högsta siffran sen mätningarna inleddes 1994. Tjuvarnas Jul är en samproduktion mellan SVT och NRK, DR och FST. Julkalendrar samproduceras överlag väldigt mycket mer nu än tidigare.