Förra året steg röststyrningsfebern med några grader i Norden. De första smarta högtalarna landade på butikshyllorna, och Google lanserade sin assistent på svenska, danska och norska. Allt pekar på att röststyrningen fortsätter att spela en central roll i utvecklingen år 2019.
Tomas Granryd är produktchef för Play och ansvarig för SR:s innovationsteam.
”Vi tror att den här tekniken kommer att ha en radikal påverkan på hur människor konsumerar ljud”, säger han.
Konsumenterna hakar på utvecklingen
Det som röststyrningen framförallt bidrar med är en sömlös och enkel navigering i ljudinnehållet.
Granryd tror att konsumenterna kommer att vilja använda tekniken, inte minst allteftersom den utvecklas och blir vanligare.
”Radio har alltid varit ett medium som man lyssnar på när man gör andra saker, och då blir röststyrningen effektiv”, säger Granryd.
I Finland blev Svenska Yle det första mediabolaget i landet att lansera röststyrda tjänster.
Mikael Hindsberg, konceptutvecklare på Svenska Yle, talar om stormsteg när han beskriver hur den nya tekniken gjort entré.
”Takten har varit sådan att hälften av användarna inte ens hunnit testa, medan andra redan förutspår ett totalt paradigmskifte i konsumtionen av audio. Det är onekligen spännande”, säger han.
Nordiskt möte öppnade ögonen
Svenska Yle har arbetat med röststyrning sedan juni förra året.
Det var ett möte inom Nordvisions beta-samarbete i Oslo som blev ögonöppnande, berättar Hindsberg.
”Vi satte genast igång arbetet, med stöd och inspiration från våra nordiska kollegor. Svenska Yle gör något av ett pilotarbete i Finland, eftersom de övriga nordiska språken lanserades i Googles assistent, men inte finska”, säger han.
Så var befinner sig teknologin just nu, på en skala från testande till fullskalig användning?
Merparten av Sveriges Radios arbete är experimentverkstad än så länge, säger Tomas Granryd.
”Däremot har vi börjat ställa en del svåra frågor. Det handlar om att gå in i detaljer: Vad är den minsta funktionen man vill ha? Användarna kommer att ge den här tekniken några försök, och då gäller det för oss att vara spetsiga och enkla. Vi måste etablera de här funktionerna”, säger han.
Foto: Kjartan Michalsen/NRK
Sverige föregångsland i ljudvärlden
Då och då benämns dessa tider som ljudets guldålder, även om den traditionella formen av radio visar sjunkande lyssnarsiffror. På SR har man känt av de positiva trenderna under en längre tid, säger Granryd.
”Podcaster har varit stort i Sverige i flera år nu, vi är kanske det land i världen där man lyssnat mest på poddar. Man skulle kunna säga att vi är poddgalna”, säger han.
Sveriges Radio var tidigt ute med eget poddinnehåll, och kände snabbt vind i seglen. Dessutom har Sverige många framstående företag när det gäller ljud – Spotify är ett exempel som finns nära till hands.
Röststyrda assistenter är ytterligare ett led i den här utvecklingen, menar Tomas Granryd.
SR har visat stor generositet med sitt kunnande, ända upp på EBU-nivå. Det har utbytts erfarenheter, men också ren programmeringskod.
Tomas Granryd vill ändå lyfta på hatten för alla de nordiska public service-bolagen.
”De nordiska länderna är generellt väldigt generösa. Vi har ett jättefint samarbete kring svåra frågor, och det är roligt att det funkar så bra mellan länderna”, säger Granryd, och nämner samarbetet med NRK:s produktutvecklingschef på radiosidan, Marit Rossnes, som särskilt betydelsefullt.
Rossnes påpekar för sin del vikten av att vara med i utvecklingen från början.
”För att förstå vad det här mediet kan betyda för NRK och vår publik tror vi att det är viktigt att vara närvarande tidigt. Vi ska experimentera och förstå vilka ändringar som krävs, både redaktionellt, tekniskt och produktionsmässigt. Inte minst ska vi jobba med att förbättra användarupplevelsen i ett medium som inte har något visuellt att luta sig mot”, säger hon.
Såväl inom ramarna för Nordvision som utanför är samarbetet kring ny teknologi intensivt.
”På ljudsidan vill jag generellt säga att de tre skandinaviska public service-bolagen jobbar samman tätt och fruktbart. Vi har dessutom två dedikerade samarbeten med DR – en gemensam radioapp och ett Nordvisionprojekt om atomisering (uppdelning i enskilda beståndsdelar) av ljud”, säger Marit Rossnes.
Stor potential i tekniken
Vad kommer då 2019 att bjuda på? Mikael Hindsberg är säker på att röststyrningens utveckling fortsätter i rask takt.
”Tekniken har en fantastisk potential. I många situationer och för många användare är det betydligt smidigare att med rösten be om det innehåll man vill lyssna på. Vi har redan hunnit få tack av en person med synskada som var glad över den ökade tillgängligheten”, säger han.
Marit Rossnes konstaterar att public service egen förståelse för tekniken är avgörande.
”Vår roll är inte att vara teknologispådamer. För NRK är det viktigt att förstå och utforska hur denna, liksom andra teknologier, kan påverka de norska användarnas mediekonsumtion och -behov”, säger hon.
Ny fas väntar public service
Tomas Granryd säger att det här blir året då försäljningen av de röststyrda produkterna tar fart, men att tekniken också kommer att bli synad av konsumenterna på ett helt annat sätt än tidigare.
Public service kommer att gå in i en existentiell fas med ljudinnehållet, förutspår han.
Sveriges Radio inledde året med workshops kring den egna assistenten. En avgörande fråga är vad bolaget har för personlighet när det kommunicerar med användarna.
”Är det en varm person, en kul person? Drar assistenten vitsar på begäran, eller förhåller den sig neutralt till frågor? Nästa steg blir sedan att reda ut vilka tjänster som förkroppsligar SR – är det poddar, nyheter…”, säger Tomas Granryd.
Personligen har han hunnit hitta en och annan favorittjänst i det röststyrda ljudlandskapet.
”Jag är förtjust i kurerade listor. Och det funkar – jag blir faktiskt överraskande ofta nöjd med innehållet”.
