Av Michaela von Kügelgen
Dold (http://www.svt.se/dold/)
För SVT:s Dold är den primära publiken 20–29-åringar. Enligt Mikaela Waxin från SVT faller just den målgruppen i glappet och är svåra att nå.
”Vår huvudplattform är internet och allt kretsar kring sociala medier. Men vi postar inte ett inlägg om det inte har ett syfte”, sa Waxin.
Tanken bakom Dold är att tittaren kan hänga med reportern under processen, med andra blir reportern ett subjekt i stället för att bara bli en röst eller bakhuvud för tittaren. Också ämnesvalen kommer närmare de ungas intressen.
”Vi synar vardagsmakten. Hellre granskar vi fastighetsmäklaren som ljuger än ministern. De som kollar är exakt i vår målgrupp och det är fantastiskt.”
En av Dolds största framgångar blev en granskning om fusk kring högskoleprovet, nyheten spreds som en löpeld. För att kunna göra granskningen var en av Dolds reportrar tvungen att byta identitet.
Fastän det funnits flera framgångar med Dold har det också funnits misslyckanden och enligt Mikaela Waxin är det viktigaste att ständigt utvärdera arbetet för att kunna bli bättre.
”Vi sysslar inte heller med klickjournalistik. Vi vet att det fungerar, men vi gör inte det”, sa Waxin.
Helt knäpp (http://yle.fi/aihe/sekasin)
Under våren 2016 gjorde Yle en tvärmedial kampanj, med externa partners, om ungas mentala problem som fick enorm spridning. Startskottet till projektet var mentala problem bland unga som är väldigt vanliga, men nästan ingen talar om det.
”Vi jobbade hela tiden med personer från målgruppen, vårt mål var att bryta tystnaden. Vi ville att det skulle vara så autentiskt som möjligt. Om du blir fast för ens en vit lögn tappar du respekten”, berättade Jenna Karas.
För projektet producerades en dramaserie som haft över 2,8 miljoner visningar. Yle samarbetade också med sju organisationer som jobbar med ungdomar som har mentala problem. Produktionsteamet föreslog en chat som skulle vara öppen dygnet runt i en vecka, men organisationerna ställde sig tveksamma.
”Vi fick ett väldigt vuxet svar av dem, de ville veta vad det kostar och hur det ska fungera i praktiken. Vi lyckades övertyga dem att hålla chatten öppen i en vecka.”
Chatten blev en framgång med 50 000 besök och tusentals långa diskussioner.
En stor del i framgången bygger på att teamet fick med sig 25 YouTubers som alla ställde upp med äkta berättelser om de egna svårigheterna.
”Det går inte att hitta på sådant, det kom naturligt från dem. Tillsammans med oss skapade de en rörelse då det plötsligt var okej att inte vara okej. Det finaste var att se unga människor hjälpa andra unga människor.”
Skam (http://skam.p3.no/)
Den norska serien Skam har tagit så gott som hela världen med storm. I slutet av en säsong har Skams webbsida haft mer än 1,2 miljoner besökare per vecka. Den primära målgruppen är 16-åringar.
”Vårt uppdrag var att skapa något som skulle få ungdomarna tillbaka till NRK”, berättade Håkon Moslet från NRK.
Han listade de tre viktigaste lärdomarna från produktionen: var digital, känn din publik och satsa på bra och autentisk storytelling. Teamet gjorde mycket research i form av undersökningar, men också på Instagram och Snapchat och i skolor.
”Alla beslut som vi fattar baserar sig på vår research. Under säsongen kollar vi manuskriptet för varje avsnitt för att se till att vi är uppdaterade när det gäller till exempel musik.”
Små snuttar av Skam publiceras under veckan och tittaren kan själv välja om hen vill se de små snuttarna eller vänta tills hela avsnittet släpps på fredag.
Röster ur själarnas rum
Svenska Yles Röster ur själarnas rum var ett projekt som kombinerade radio drama med virtuell verklighet på Lappvikens gamla mentalsjukhus. Under konstens natt i Helsingfors besökte nästan 3000 personer det gamla mentalsjukhuset under 6 timmar.
”Vi funderade på hur det lät och hur det såg ut och sammanlagt producerade vi 40 delar radiodrama”, berättade Jessica Edén-von Numers.
De som besökte mentalsjukhuset fick ta del av ljudklippen i den verkliga miljön. Största delen av klippen byggde på riktiga berättelser. Sammanlagt fanns 32 högtalare och 850 meter ljudkablar utplacerade i sjukhuset.
I samband med projektet gjordes också en 3D-modell med hjälp av studenter från Aalto universitetet som möjliggjorde att också personer som inte kunde delta i evenemanget kunde ta del av projektet i en virtuell verklighet. Kolla själv: https://svenska.yle.fi/artikel/2016/08/24/besok-lappvikens-sjukhus-i-virtuell-verklighet
DR3 (https://www.facebook.com/dr3dk)
DR3 satsar på att producera innehåll endast för sociala medier och primärt för Facebook.
”Sociala medier är inte längre bara ett ställe där man kommunicerar, some-kanalerna har blivit plattformar och där går det att skapa innehåll väldigt fort”, sa Kasper Tøstesen från DR3.
Från publiken kommer en fråga om Facebook verkligen är rätt sätt att gå – på NRK lyder budet att de ska försöka få trafik till NRK:s sidor. Enligt Tøstesen kan man inte längre tänka så.
”Det har visat sig att det här är rätt väg att gå, nu når vi en publik vi annars inte skulle nå. Vi måste använda oss av de här plattformarna.”
Enligt honom är målet alltid att få publiken att interagera med innehållet, det är då något kan bli viralt.
”Att dela något är kopplat med ens identitet och personliga brand. Ofta ser vi inom de första 15 minuterna om något kommer att bli viralt eller ej. Om det inte händer under den första kvarten händer det inte alls.”
Dold (http://www.svt.se/dold/)
För SVT:s Dold är den primära publiken 20–29-åringar. Enligt Mikaela Waxin från SVT faller just den målgruppen i glappet och är svåra att nå.
”Vår huvudplattform är internet och allt kretsar kring sociala medier. Men vi postar inte ett inlägg om det inte har ett syfte”, sa Waxin.
Tanken bakom Dold är att tittaren kan hänga med reportern under processen, med andra blir reportern ett subjekt i stället för att bara bli en röst eller bakhuvud för tittaren. Också ämnesvalen kommer närmare de ungas intressen.
”Vi synar vardagsmakten. Hellre granskar vi fastighetsmäklaren som ljuger än ministern. De som kollar är exakt i vår målgrupp och det är fantastiskt.”
En av Dolds största framgångar blev en granskning om fusk kring högskoleprovet, nyheten spreds som en löpeld. För att kunna göra granskningen var en av Dolds reportrar tvungen att byta identitet.
Fastän det funnits flera framgångar med Dold har det också funnits misslyckanden och enligt Mikaela Waxin är det viktigaste att ständigt utvärdera arbetet för att kunna bli bättre.
”Vi sysslar inte heller med klickjournalistik. Vi vet att det fungerar, men vi gör inte det”, sa Waxin.
Helt knäpp (http://yle.fi/aihe/sekasin)
Under våren 2016 gjorde Yle en tvärmedial kampanj, med externa partners, om ungas mentala problem som fick enorm spridning. Startskottet till projektet var mentala problem bland unga som är väldigt vanliga, men nästan ingen talar om det.
”Vi jobbade hela tiden med personer från målgruppen, vårt mål var att bryta tystnaden. Vi ville att det skulle vara så autentiskt som möjligt. Om du blir fast för ens en vit lögn tappar du respekten”, berättade Jenna Karas.
För projektet producerades en dramaserie som haft över 2,8 miljoner visningar. Yle samarbetade också med sju organisationer som jobbar med ungdomar som har mentala problem. Produktionsteamet föreslog en chat som skulle vara öppen dygnet runt i en vecka, men organisationerna ställde sig tveksamma.
”Vi fick ett väldigt vuxet svar av dem, de ville veta vad det kostar och hur det ska fungera i praktiken. Vi lyckades övertyga dem att hålla chatten öppen i en vecka.”
Chatten blev en framgång med 50 000 besök och tusentals långa diskussioner.
En stor del i framgången bygger på att teamet fick med sig 25 YouTubers som alla ställde upp med äkta berättelser om de egna svårigheterna.
”Det går inte att hitta på sådant, det kom naturligt från dem. Tillsammans med oss skapade de en rörelse då det plötsligt var okej att inte vara okej. Det finaste var att se unga människor hjälpa andra unga människor.”
Skam (http://skam.p3.no/)
Den norska serien Skam har tagit så gott som hela världen med storm. I slutet av en säsong har Skams webbsida haft mer än 1,2 miljoner besökare per vecka. Den primära målgruppen är 16-åringar.
”Vårt uppdrag var att skapa något som skulle få ungdomarna tillbaka till NRK”, berättade Håkon Moslet från NRK.
Han listade de tre viktigaste lärdomarna från produktionen: var digital, känn din publik och satsa på bra och autentisk storytelling. Teamet gjorde mycket research i form av undersökningar, men också på Instagram och Snapchat och i skolor.
”Alla beslut som vi fattar baserar sig på vår research. Under säsongen kollar vi manuskriptet för varje avsnitt för att se till att vi är uppdaterade när det gäller till exempel musik.”
Små snuttar av Skam publiceras under veckan och tittaren kan själv välja om hen vill se de små snuttarna eller vänta tills hela avsnittet släpps på fredag.
Röster ur själarnas rum
Svenska Yles Röster ur själarnas rum var ett projekt som kombinerade radio drama med virtuell verklighet på Lappvikens gamla mentalsjukhus. Under konstens natt i Helsingfors besökte nästan 3000 personer det gamla mentalsjukhuset under 6 timmar.
”Vi funderade på hur det lät och hur det såg ut och sammanlagt producerade vi 40 delar radiodrama”, berättade Jessica Edén-von Numers.
De som besökte mentalsjukhuset fick ta del av ljudklippen i den verkliga miljön. Största delen av klippen byggde på riktiga berättelser. Sammanlagt fanns 32 högtalare och 850 meter ljudkablar utplacerade i sjukhuset.
I samband med projektet gjordes också en 3D-modell med hjälp av studenter från Aalto universitetet som möjliggjorde att också personer som inte kunde delta i evenemanget kunde ta del av projektet i en virtuell verklighet. Kolla själv: https://svenska.yle.fi/artikel/2016/08/24/besok-lappvikens-sjukhus-i-virtuell-verklighet
DR3 (https://www.facebook.com/dr3dk)
DR3 satsar på att producera innehåll endast för sociala medier och primärt för Facebook.
”Sociala medier är inte längre bara ett ställe där man kommunicerar, some-kanalerna har blivit plattformar och där går det att skapa innehåll väldigt fort”, sa Kasper Tøstesen från DR3.
Från publiken kommer en fråga om Facebook verkligen är rätt sätt att gå – på NRK lyder budet att de ska försöka få trafik till NRK:s sidor. Enligt Tøstesen kan man inte längre tänka så.
”Det har visat sig att det här är rätt väg att gå, nu når vi en publik vi annars inte skulle nå. Vi måste använda oss av de här plattformarna.”
Enligt honom är målet alltid att få publiken att interagera med innehållet, det är då något kan bli viralt.
”Att dela något är kopplat med ens identitet och personliga brand. Ofta ser vi inom de första 15 minuterna om något kommer att bli viralt eller ej. Om det inte händer under den första kvarten händer det inte alls.”
