Tidigare i våras möttes nordisk public service i Nordvisions regi för att tala om publikdialog.
Med sig hade deltagarna exempel på både lanserade och planerade projekt, där publiken görs mer delaktig i både innehållet och det journalistiska bakgrundsarbetet.
Gunnhild Viken, redaktionschef i utveckling på NRK, var en av dem som deltog.
”SVT:s arbete med Duo-appen är superspännande, hur de länkar dialogen direkt in i tv-programmen. Så borde vi också göra”, säger hon om en av presentationerna på mötet.
Vi får en massa indikationer på vad folk är intresserade av. Det kan vi göra journalistik på.
På SVT säger Moa Frygell, producent och projektledare för online och externa plattformar, att publikinteraktionen i Duo-appen erbjuder möjlighet att skala publikinteraktionen efter budget. På det sättet kan program som i vanliga fall inte skulle ha råd att bygga en egen app eller hemsida också erbjuda interaktion.
“Vi sneglar mycket och gärna mot våra nordiska grannar och deras sätt att jobba är en stor inspiration för oss. NRK:s arbete är spännande och modigt. Även Yles sätt att testa nya programidéer och våga vara lite galna är superintressant, att de vågar köra och testa utan att vara ängsliga. Jag tror inte att något public service-bolag kommer klara sig i längden om man inte kan vara lyhörd på det sättet”, säger Frygell.
Publikdialogen passar väl in i NRK:s uppdrag, säger i sin tur Gunnhild Viken.
”Vi ska i princip träffa alla: vårt mål är att nio av tio i Norge ska använda oss varje dag. För att vi ska ha legitimitet så måste vi leverera på publikens behov, och det gör vi bättre desto mer vi lyckas med dialogen”, säger hon.
Visar vad publiken är intresserad av
Genom den aktiva kontakten med användarna får NRK pejl på vad människor tänker på, vilka frågor de undrar över, vad de är intresserade av.
Gunhild Viken beskriver det som ett sätt att komma ut ur den lilla bubbla som en redaktion lätt kan bli, oberoende av om vi talar om underhållning eller nyheter.
Att dialogen finns på bolagets egna plattformar spelar en särskild roll.
”Vi producerar ju innehåll för NRK:s användare, och vi önskar inte ge bort innehållet gratis. Det är en medveten strategi att dra användarna till våra egna plattformar.”
Ett gott exempel på där NRK lyckats in sin dialog är ”Debatten”.
Tittarna har fått möjlighet att till exempel ställa frågor direkt till makthavare i studion genom att skicka in sina egna frågevideor.
”Det handlar om att skapa ett tryggt ställe att framföra åsikter, utan skitkastning. Det blir lätt polariserat i kommentarsfälten. Vi ska också ha högt i tak, men med en okej ton och utan personangrepp”, säger Gunnhild Viken.
Många är engagerade i interaktionen
Hur har då publiken tagit emot det här erbjudandet?
Gunnhild Viken konstaterar att det fortsatt handlar om ett försök – de stora massorna har ännu inte anslutit sig, men i gengäld är det många som blivit mycket engagerade i att delta.
”Jag tror att folk förväntar sig att kunna påverka det vi gör. Många tyr sig till influerare och Youtube-profiler som är i konstant dialog med sina följare.”
Gunnhild Viken har arbetat i NRK i 28 år och känner igen hur lätt gjort det är att sluta sig som redaktion och tänka att du vet vad folk undrar – det samma som du själv tänker.
Det fungerar inte längre.
”Det är väldigt viktigt att vi nu tar dialogen och visar att vi är öppna, att vi tar folks åsikter på allvar”, säger hon.
Dialogen leder till journalistik
Interaktionen kommer också med stora möjligheter, pekar hon på.
”Vi får en massa indikationer på vad folk undrar och är intresserade av. Det kan vi göra journalistik på.”
Konceptet ”NRK Svarer” är ett sådant exempel, där insända frågor och berättelser kunnat agera nya case i journalistiken, något som journalister annars kan få tillbringa lång tid på att få fram.
NRK har knutit omkring 50 experter till sig. Dessa svarar på frågorna som kommer in – och många frågor blir det.
”När kriget i Ukraina startade så besvarade vi 1000 frågor under de två första veckorna. Vi hade under samma tid en och en halv miljon sidvisningar – i starten hade frågesidan uppemot 300 000 besökare per dag.”
NRK menar allvar med sin satsning på publikdialog.
Gunnhild Viken ska nu i ett halvår arbeta med att koppla in alla olika miljöer i organisationen så att redaktionerna blir delaktiga i interaktionen.
Tillsammans med medarbetarna ska hon ta reda på hur journalisterna kan använda dialogen på bästa sätt.
”Publiken håller oss vid liv”
Det handlar om en riktig guldgruva, säger Viken.
”Jag är ju själv mest upptagen av journalistiken, men vi har också behov av att få fram bättre tekniska lösningar, och att bygga en kultur där alla känner sig delaktiga i dialogen.”
Samtidigt ska NRK alltmer få användarna att känna att de är en del av allt som bolaget gör.
På SVT säger Moa Frygell att ett av bolagets viktigaste löften är att skapa engagerande innehåll på de egna digitala plattformarna.
“Det här är en otroligt stark drivkraft för oss som jobbar med program och programutveckling mot nya målgrupper”, säger hon.
Tillbaka till vårens nordiska möte i ämnet.
”Det var väldigt inspirerande att se vad de andra arbetar med, och det finns goda idéer och även tekniska lösningar att berätta om för varandra”, säger Gunnhild Viken.
I grunden ligger ett gemensamt nordiskt behov av att bygga goda relationer med användarna.
”Det är publiken som håller oss vid liv, utan publik är vi ingenting.”
Samarbetet fortsätter
Det ska bli fler nordiska möten om publikdialog. Arbetar du med de här frågorna, och är intresserad av att komma med? Kontakta tono@dr.dk.
