”Här finns hjältar och dramatik – men också en viktig uppgift i folkbildning: hur allvarliga de här händelserna var, och hur de uppfattades i de nordiska länderna.”
Tomas Lindh, med programutvecklingsansvar för SVT Umeå och Minoritet, är tydligt förväntansfull inför samproduktionen ”F19”, som pitchades under höstens nordiska faktamöte och fick stöd av NRK, Yle och DR.
Året 1939 känner vi som tidpunkten för andra världskrigets utbrott. Sovjetunionen anfaller också grannlandet Finland. Omkring 40 kilometer från svenska gränsen, uppe i norra Finland, sätts en flygbas upp och Sverige bidrar med flygplan och frivilliga piloter – som blir flygflottiljen F19.
SVT:s Tomas Lindh.
Men den här historien, som enligt SVT:s undersökningar inte är särskild känd i målgruppen, ska berättas genom mänskliga öden.
Den 14 januari 1940 tas de svenska piloterna Per Sterner och Arne Ljung tillfånga i Sovjet.
”De kolliderar med sina flygplan och kraschar. De är fångna i sex månader, med inslag av tortyr och med en sovjetisk plan om att de två ska bli spioner i Sverige”, berättar Tomas Lindh.
Genast när de två piloterna släpps i Stockholm går de tvärtemot till den svenska underrättelsetjänsten och blir i stället dubbelspioner för att motarbeta Sovjet.
Piloterna Sterner och Jung, som tillfångatogs och sedan, vid ankomsten tillbaka till Stockholm, blev dubbelspioner. Foto: SVT.
Publiken ska aktivt hitta serien på play
Det är upplagt för verklighetsbaserad dramatik i tre halvtimmesavsnitt. Siktet är tydligt inställt på att nå särskilt män i åldern 20–35.
SVT talade först med hundra unga i målgruppen, för att se att historien är obekant, och att det låter som en intressant berättelse som kan fungera on demand. Publiken ska själv aktivt vilja söka upp innehållet.
”Berättelsen tar sig genom bruset till en målgrupp som annars väljer bort public service. Vår research gör att vi har belägg för berättelsen. Nu jobbar vi på detaljerna: Vad exakt hände när Ljungs och Sterners plan kraschade, hur såg deras förhållanden ut i Leningrad och Moskva? Hela historien startar ju i händelser som är relevanta för hela Norden”, säger Lindh.
Också det här är ju ett resultat av att vi är generösa inom Nordvision.
– Tomas Lindh, SVT
Innovation för att stärka arkivmaterialet
SVT lägger mycket energi på att få fram bra arkivmaterial. Här finns ett inslag av innovation, som kan visa sig bli värdefullt även i framtida produktioner.
”Från den här tiden kan materialet vara svårt att använda på grund av skador och filmens frame rate. Materialet kan upplevas som lite tråkigt att se på. Där har vi kommit långt i vårt utvecklingsarbete för att kunna automatisera förbättringsprocessen, skalera upp till 4K, få upp bildhastighetern till 60 frames i sekunden, och även stabilisera videon”, säger Tomas Lindh.
Förhoppningen är att processen också ska kunna användas framöver för att göra arkivmaterial från 30- och 40-talen mer tilltalande.
Ett test kring hur publiken kunde följa med skeendena i realtid på Twitter. Foto: SVT.
Nordisk inspiration till publiceringsplanen
Så slänger Lindh ut en vändning till: I samband med publiceringen ska tittarna kunna följa med tidslinjen i realtid, på Twitter.
Här tar SVT inspiration av Yles cross-mediaprojekt om Titanic, där följarna dag för dag kunde följa skeendena på det dömda fartygets första och sista resa. Det här vill man återskapa med F19.
”Det hoppas vi ska vara ett sätt att styra in publiken mot de tre halvtimmarna på play. Också det här är ju ett resultat av att vi är generösa inom Nordvision. Vi inspireras av varandra och kan utnyttja kompetensen i bolagen”, säger Tomas Lindh.
”F19” går i produktion under 2022.
