NRK Drama är en samling drivna och kunniga medarbetare – det framhåller Marianne Furevold-Boland gång på gång när vi talar om hennes nuvarande roll som chef för avdelningen.
”Det var en av anledningarna till att jag ville gå vidare med just den här uppgiften”, säger hon.
NRK:s dramastrategi delar tyngdpunkter med hela bolaget: serierna ska nå ut brett och betjäna hela befolkningen.
”Personligen brinner jag för att vi ska berätta historier som öppnar både sinnen och hjärtan, och som rustar oss att stå samman som människor”, säger Furevold-Boland.
Det är ingen liten uppgift, konstaterar hon.
Public service kan ta större risker
Konkurrensen om tittarna hårdnar alltmer – inte minst tävlingen om användarnas tid.
NRK:s dramachef säger att public service-medierna här har en unik möjlighet att skapa försprång gentemot de kommersiella aktörerna.
”Vi har befolkningen som våra ägare, och det betyder att vi, under ansvar, sitter med en kompetens om vår publik som gör att vi kan berätta historier som är mer relevanta och modiga – vi kan ta större risker för att skapa en arena för samtal”, säger Marianne Furevold-Boland.
Det utesluter på inget sätt underhållningsvärdet.
”’Lykkeland’ är ett praktexempel på en serie som NRK ska producera, om Norges historia. Men den är också på många sätt en såpopera, i ordets allra mest positiva bemärkelse.”
Hon framhåller att det finns potential för NRK att bli ännu modigare i sitt dramautbud.
NRK ska dra till sig de allra bästa serieskaparna i branschen, och Furevold-Boland säger att framgångsreceptet hittills där varit att ge skaparna tillit och plats. Det ska finnas tillräckligt med tid för att arbeta genomgående med manus.
“Samtidigt ska vi vara bra på att ha momentum när projekten kräver det.”
Kort sagt: NRK ska vara den partner på världsnivå som serieskaparna vill komma till.
”Och vi håller publikperspektivet väldigt högt”, lägger hon till.
Konkurrensen professionaliserar branschen
Marianne Furevold-Boland ser inte bara konkurrensperspektivet i hela dramabranschen – NRK har lyckats utveckla sig tillsammans med den kommersiella sidan. Balansen i bolagets fiktion ligger omkring 50-50 när det gäller intern och extern produktion.
”Det är en lycka att det finns så många projekt där ute, för det professionaliserar branschen, och det gagnar oss”, säger hon.
Med det sagt – det finns ingen tid att spilla när det gäller att fortsätta utveckla bolagets dramautbud.
”Vi kan inte luta oss tillbaka, vi måste vara den partner som talangerna vill arbeta med. Vi måste vara dem som folk önskar komma till med sina historier. Vi måste vara proaktiva. Vi ska vara så öppna och ha ett så tillitsbaserat samarbete som möjligt”, säger Furevold-Boland.
Hon ser utvecklingspotential till exempel i beslutsprocesserna, som kan bli snabbare. Kvaliteten på såväl serierna som publiceringen ska optimeras i alla led.
Att säkra kvaliteten är en plikt gentemot publiken när public service investerar så mycket i drama som NRK gör, framhåller hon.
Gott drama förenar oss
Marianne Furevold-Boland har en gedigen erfarenhetslista att se tillbaka på när det gäller drama för såväl den unga som den vuxna publiken. Hon var producent för NRK:s ”Skam”, som blev en nordisk succé av sällan skådat slag.
”Världen blir alltmer polariserad. När ’Skam’ fick sådant genomslag i Norden så visade det att vi människor är väldigt lika varandra. När historien kommer i resonans med mänskliga relationer på det sättet så spelar det ingen roll om serien är norsk, svensk, dansk…”.
Där kommer också diskussionen att handla om det nordiska samarbetet.
Genom överenskommelsen N12 (Nordic drama, de tolv nordiska dramaserierna per år) – som NRK i allra högsta grad är en del av – har nordisk public service under de senaste fem åren producerat 60 dramaserier tillsammans.
”Jag tror som sagt på att publiken vill ha goda historier, och ja, vi ska hjälpa varandra med att få våra serier publicerade nordiskt, men också samarbeta ännu mer med att få fram de här goda historierna. Det blir mer och mer relevant att samarbeta. Men det betyder också att vi måste vara transparenta, öppna och ärliga inför varandra”, säger Furevold-Boland och nämner att allt från grön produktion till budgetfrågor kallar på samarbete.
Glöm inte underhållningsvärdet
Den andra mars lanseras den tredje och sista säsongen av ”Exit” – ännu en makalös framgång för NRK, även nordiskt sett, där omkring 3,8 miljoner nordbor sett den andra säsongen.
Marianne Furevold-Boland är förståeligt nog förväntansfull inför premiären.
”’Exit’ är ju en unik serie. Den har den fantastiska egenskapen att den håller upp en spegel mot vår samtid och sätter fokus på en del skuggsidor i vår kultur, och hur vi är byggda som ett ekosystem, samtidigt som den säger något om klass, och så är den enormt underhållande. Øystein (Karlsen, seriens skapare) har byggt upp karaktärer som är så mångfasetterade. Det är en emotionell bergochdalbana att se serien”, säger Furevold-Boland.
Hon ser även fram emot ”Bryllupsfesten”, en kommande NRK-serie med samiskt perspektiv. Därtill, berättar hon, är en serie i utveckling som berättar om arbetsimmigranterna från Pakistan som kom till Norge på 70-talet.
Dessa är historier om Norge som just NRK ska berätta, en unik uppgift – och möjlighet – för public service-drama, så länge serierna vågar vara underhållande.
”Det handlar om att bli berörd som tittare. Att jag bryr mig. Det ska finnas ett eller annat som berör mig. Jag ser på ’The Last of Us’ (från HBO) med både tonårssonen och mannen… Det är en underhållande serie som också har fasetter som ger plats för samtal och nya perspektiv. Och så ser jag enormt mycket fram emot (SVT-serien) ‘Händelser vid vatten’!”
