“Måste vara bättre online”

Förändringarna inom mediemarknaden kommer snabbt. En femårig strategi fungerar inte längre, nu gäller det att titta ett år framåt i tiden och hela tiden hålla ett öga på de kommersiella konkurrenterna. Emotionellt engagemang är viktigt om man vill få publiken med sig.

Av Michaela von Kügelgen

Nordvisions digitala inspirationsdag inleddes med en hälsning från Henrik Hartmann från Nordvision och Marit af Björkesten från Yle. Under sina anföranden förde bägge fram en förhoppning om att samarbetet inom Nordvision ska leda till fler intressanta projekt.

”Just nu finns det mer frågetecken än svar och större konkurrens. Samarbetet är viktigt, våra fotavtryck måste vara lika stora som de stora spelarnas”, sa af Björkesten.

Ett gemensamt problem är ändå den yngre målgruppen, det är svårt att nå under 30-åringar i den allt mer snuttifierade medievärlden. Eija Moisala från Yle påpekade att Netflix-användandet har ökat i en svindlande takt de senaste fyra åren medan bara 3 procent av de finländska 15–29-åringarna använder Yle Arenan dagligen.

”Unga människor bor i en helt annan värld än äldre. Public service-bolagen är bra på broadcastvärlden, men vi måste vara bättre online”, sa Moisala.

Svårt att komma åt data om tittandet
Dagens första key note speaker Keld Reinicke pratade om att mediebolagen måste tänka om sina strategier för alla som är under 50 år, enligt honom behövs två parallella strategier. Och numera kan man inte längre tänka i fem års perioder, det är ett år åt gången som gäller – om ens så länge.

”Just nu får tv:n alla pengar, men är det rättvist att vi bara finansierar de äldre generationerna? Vi måste finansiera bägge demografierna”, sa Reinicke.

Ett problem enligt honom är att Facebook, Netflix och de övriga bolagen sitter på all data om människorna och deras medieanvändning. Han jämförde med en gallup där man intervjuat 2200 danskar – fastän det skulle vara statistiskt tillförlitligt väger det inte upp mot informationen om miljontals användare.

”Det är skrämmande att de nya mediebolagen vet så mycket, vi måste komma på ett sätt att komma åt en del av siffrorna och informationen.”

”Viktigt att testa sig fram”
Keld Reinicke lyfte också fram så kallad branded content – alltså företag som producerar innehåll som för något år sedan kunde ha visats av en public service-kanal. Som exempel nämnde han Nikes serie Margot vs Lily, Airbnb:s kortfilmer #hostwithpride och Red Bull som köpt rättigheterna till Roskildefestivalen i Danmark.

”Vi måste veta hur vi ska kunna ta del av det här. I framtiden kommer catch up att vara i hjärtat av public service, men vi måste tänka om. Ingen kan säga exakt vad man borde göra, men det är viktigt att testa sig fram. Det gör inget om det inte fungerar, men om du inte gör något är det det värsta du kan göra.”

Enligt Reinicke händer det otroligt mycket nu. Facebook kommer att bli ännu större och YouTube utvecklar en ny service som påminner om Netflix. Också Amazon är på väg in på den nordiska marknaden. Samtidigt har också dagstidningar börjat göra video – utbudet sväller.

”Så ser vår konkurrens ut. Allt som produceras nu är inte av så bra kvalitet som det borde vara, men det kommer att vara det i fortsättningen. Skandinavisk public service står på en stark grund men vi måste komma in på nya områden inom fältet.”

Emotionellt engagemang viktigt
”Min roll är att få människor att inte göra det som vi vet att kommer att misslyckas.”
Det sa Asta Wellejus som i sin key note bidrog med verktyg och metoder för att få fram nya berättarsätt och -former – framförallt interaktiva sådana. Hon frågade publiken om en definition på vad interaktivitet betyder. Efter några försiktiga svar kom deltagarna tillsammans med Wellelus fram till att interaktivitet åtminstone ska innefatta valmöjligheter och vissa spelaktiga funktioner.

”Emotionellt engagemang är viktigt i interaktiva grejer och de första stegen måste vara väldigt lätta så att folk vill fortsätta”, sa Wellejus.

Som ett exempel på lyckade interaktiva satsningar nämnde hon CBS:s D-day live där händelserna från landstigningen i Normandie gicks igenom minut för minut på bland annat Twitter. Inom själva projektet fanns egentligen inte någon möjlighet för folk att interagera eller påverka utgången, men intresset var enormt. Många följde med Twitterflödet och twittrade själv.

”Till exempel var det en som började rita teckningar och lägga upp dem på Twitter. De som följde med kunde inte styra händelserna på något sätt, men de kunna känna.”

Enligt Asta Wellejus behöver inte användarens inverkan vara så stor i en del av projekten, kärnan ligger i att beröra publiken. Ett interaktivt projekt  ska också vara logiskt för publiken.

”Varje del i en interaktiv berättelse måste fungera fastän någon skulle komma in på sajten två veckor efter start. Tänk efter, vilka är dina kreativa och strategiska mål?”

Behövs ett gemensamt språk för det digitala
Den fullspäckade dagen väckte mycket diskussioner under lunchen och kaffepausen. 

”Det har varit väldigt intressant program. Dagen har inte gett några direkta svar men det har väckt ett intresse”, sa Jesper Petersson från SVT.

Både Petersson och Nicolina Zilliacus-Korsström från Svenska Yle tyckte att dagen bjudit på intressanta case.

”Det är fint att fokusera på case och se hur folk har jobbat. Det behöver inte vara så svårt eller dyrt, idéer och engagemang är viktigare”, sa hon.

Hon påpekade att samarbetet inom Nordvision fungerar bra så länge det handlar om broadcast. Enligt henne är det digitala fortfarande en utmaning – man slänger fram nya ord och termer utan att vara riktigt säker på vad man egentligen talar om.

”Vi kan inte börja samarbeta förrän vi hittat ett gemensamt språk kring det digitala.”