Fokus på programutväxling – resultat och trender

Utväxlingen av program mellan de nordvisionsbolagen har mognat. Antalet program som erbjuds fortsätter visserligen att öka något, men för första gången på flera år minskar antalet utväxlade program. En trolig orsak är att programgrupperna nu utväxlar allt de kan.

Av Mikael Horvath

2010 var ett exceptionellt år. Flera nya grupper började utväxla program och kopplades på det digitala utväxlingssystemet Nordif2. Samtidigt lade den i särklass största programgruppen – fakta – in ytterligare en växel. Detta resulterade i att antalet utväxlade program steg med cirka 35 prosent! Och det från en redan hög nivå.

Under 2011 har ”utväxlingsmarknaden” mognat. Faktascreenarna lyckades visserligen finna ännu fler program som de erbjöd varandra, än under 2010. Men antalet program som de facto utväxlades blev något färre. Samtidigt beslutade barngruppen att bara genomföra en screening, mot två under 2010. Detta sammantaget resulterade i att något färre program utväxlades under 2011, jämfört med 2010.

Trots detta utväxlades det under 2011 mer än 2.600 program mellan nordvisonsbolagen – en smått fantastisk siffra. En faktascreenare uttryckte det som: ” Vi finner förmodligen nu i stort sett allt som går att utväxla. Nu handlar det mer om de behov som bolagen har.”

Starka personligheter
Hur ser då trenderna ut? Vad är det som har fungerat bäst under 2011? Och vad är det som bolagen har mer behov av?

Starka personligheter – fungerar i alla bolagen och gör det möjligt att sända de utväxlade programmen på bra sändningstider, t o m i primetime. DR-serien Bonderøven med Frank Ladegaard Erichsen fick under 2011 sitt definitiva publika genombrott på SVT och kan nu betraktas som en profil hemmahörande även i SVT1. Programmet har sänts primetime på vardagskvällar och toppnoteringen för serien under året låg på 825.000 tittade (share 27,2 prosent).
Bonderøven går även mycket bra i Finland, där serien sänts både i Yle och i den svenskspråkiga kanalen FST5.
 
Andra starka personligheter som fungerar bra i de nordiska länderna är Mette Blomsterberg, som lagar desserter i DR-serien Det søde liv och fryntlige Ville Haapasalo i YLE-serien Venäjän halki 30 päivässä (Genom Ryssland på 30 dagar). Båda programmen har sänts med framgång i SVT1. Det søde liv har också fått en trogen publik på FST5 och Genom Ryssland på 30 dagar, har också fått en central sändningstid på NRK2.

Livsstilsprogram

En annan trend som fortfarande är stark, är framgången för de nordiska livsstilsprogrammen.  
Speciellt mat- och trädgårdsprogram, har blivit en allt viktigare del av Yle FST5s profilering som ”Yles fönster mot Norden”.
De danska matserierna Det søde liv, AnneMad, Spise med Price har fått en trogen publik, liksom de svenska serierna Solens mat och Niklas mat under tidigare år. Även SVT:s Trädgårdsfredag har hittat sin publik på FST5.

Livsstilsprogrammen fungerar även mycket bra på i de andra nordiska länderna. Exempelvis sker DR:s stora användning av de utväxlade nordiska programmen på dagtid i DR1. Också här är det livsstilsprogram om mat och trädgård som efterfrågas mest.

Aktualitet – ny framgång i bolagen
Aktuella program som det svenska utrikesmagasinet Korrespondenterna och kulturprogrammet Kobra, har sänts med stor framgång i NRK och DR. Kobra sänds exempelvis i den danska kulturkanalen DR K, endast en vecka efter sändning i SVT.

Kulturområdet är också något som DR har utforskat djupare. I oktober 2011 anordnade DR K en ”Nordisk kulturvecka”. En temavecka som inte hade kunnat genomföras utan nordiska utväxlade program. Exempel på program som visades var NRK:s Håkon & Haffners byggeklosser och utvalda avsnitt av Bokprogrammet (Hustvedt, Nesbø, Knausgård). Från SVT visades bl.a. Dom kallar oss artister och ett porträttprogram av Cornelis Vreeswijk. Temaveckan blandades också med nordisk spelfilm och blev en succé med tittarsiffror klart över genomsnittet för en normal vecka.

Klassisk fakta och ovanliga program

Frågar man de nordiska faktascreenarna vad som fungerat gott under 2011, så lyfter de fram både klassiska faktaområden och nya, lite ovanliga program. Fredrik Færden, NRK, berättar att NRK har haft förstagångsutsändelse av 384 svenska, danska, finska och isländska program under 2011. Den stora tillgången av nordiska program är, enlig Fredrik Færden, mycket viktig för NRK:s samlade programutbud. Program som han lyfter fram under 2011 är SVT-serien Elvis i glada Hudik, om en grupp utvecklingsstörda och normalstörda skådespelare på Glada Hudikteatern, och SVT:s naturserie Mitt i naturen – Australien, båda sända i NRK1. På NRK2 har SVT:s annorlunda program om mat, Landet Brunsås och Arkitektens hjem från DR lyckats bra.

Jesper Petersson, faktascreenare från SVT, berättar att NRK-serien Nordkalotten 365, som visades vardagkväll klockan 21.30 på SVT2, presterade låga tittarsiffror de första avsnitten. Men siffrorna steg kontinuerligt och seriens sista avsnitt sågs av 610.000 tittare (share 16,4 prosent), vilket är siffror som är nästan 2,5 gånger högre än för första avsnittet(!) Även här kan framgången med stor säkerhet tillräknas en färgstark programledare, med stor personlig utstrålning.

På Yle har de klassiska faktaserierna Djursjukhuset och Antikmagasinet gått bra. Båda är från SVT och har sänts på Yles huvudkanal, Tv1.
På svenskspråkiga FST5 väckte den norska sexualupplysningsserien Trekant stort intresse sommaren 2011. Ett exempel på att det inte enbart är program från de vanliga genrerna som fungerar som utväxling.

Färre singelprogram – fler korta program

En tendens som faktascreenarna tycker sig se, är att utväxlingen består av allt färre singelprogram. En logisk förklaring kan vara att bolagens egen produktion allt mer består av serier. Detta är ett problem, då efterfrågan från bolagens planeringsavdelningar på singelprogram, fortfarande är stor. Därför utgör NRK:s dokumentärsinglar under samlingsrubriken Folk ofta ett välkommet bidrag. Så sågs t ex Kjærlighet på liv og død av över en halv miljon tittare (share 15 prosent) när den visades i SVT2.

En positiv tendens är däremot att utväxlingen av korta program verkar öka. Detta är glädjande, eftersom behovet från bolagens planeringsavdelningar av korta program är oerhört stort. Det gäller framför allt 5-minutersprogram, men även 10-, 15- och 20-minutersprogram är mycket efterfrågade. NRK:s bidrag med inslag från Norge rundt har exempelvis under många år varit synnerligen värdefullt för SVT, så även under 2011. Exempel på andra kortprogram som SVT visat under året är Glimt av Norge (NRK), Hienosti hihnassa (”Gå fint i koppel, YLE), Utdrag ur Strömsö (FST), Gal eller genial (DR).

2012 – On demand och saknade program
Vad kommer så att ske under 2012? Från NRK lyfter man fram att det kanske viktigaste som skett med gratisutväxlingen på länge, är att det från och med 2012 blir möjligt att erbjuda allt fler program on demand på bolagens webbsidor. Och man hoppas att samtliga bolags program snart blir möjliga att erbjuda on demand, då detta blir en allt viktigare del av det samlade tv-utbudet.  

Från NRK kommer också önskningar om flera underhållande program för sändning på primetime i huvudkanalerna och fler program med ung profil som kan sändas i nischkanalerna. Och DR är på jakt efter fascinerande naturprogram som kan tablåläggas primetime i DR2.

2012 kommer att bli ett spännande år för programutväxlingen…