Finlandssvenska ambassadören Strömsö fyller 20 år

Den gamla nationalromantiska villan Strömsö utanför Vasa är platsen för livsstilsprogrammet med samma namn. Nu firar det populära programmet 20 år och har till och med gett upphov till ett känt talesätt som används över hela landet.

Strömsös programledare och experter framför den välkända villan på Strömsö. Från bakre raden: Camilla Forsén-Ström, Nicke Aldén, Elin Skagersten-Ström, Lee Esselström, Jim Björni, Alexandra De Paoli och Lena Gillberg. Foto: Arash Matin/Yle.

Av: Agneta Stefansson

Mat, trädgård, snickeri, sömnad, stickning och hantverk. Allt detta och mer därtill ges tips på i villan Strömsö som också är ett TV-program. I år fyller programmet 20 år och har firat med jubileumsprogram.

“Det är unikt att vi producerar i ett sorts mellanland mellan verklighet och fiktion. Vi gör riktiga grejer i trädgården, det är en riktig villa. Men vi gör ju också ett tv-program. Det finns förstås ett manus, men experterna och programledarna har samtidigt en koppling till sina privata liv. Det gör att det blir autentiska möten. Det är ett spännande koncept”, säger Christina Staffans, producent för Strömsö.

Behov för sällskap och tröst

Christina Staffans menar att programmet, trots sina 20 år, är mer aktuellt än någonsin.

“Det märks av vi uppfyller ett behov nu i pandemi, ekonomisk recession och ett svårt världsläge. Människor behöver sällskap och tröst, och inspiration för en meningsfull fritid”, säger Christina Staffans.

Jag frågade mina finlandssvenska kollegor efter eventuella program i livsstilsgenren, med matlagning, trädgård och pyssel och liknande och det var då som Strömsö första gången dök upp i Nordvisionsutväxlingen

Tvärtom mot många andra program i broadcast så behåller Strömsö tittarna.

“Vi trodde att det traditionella TV-tittandet skulle gå ned, men den utvecklingen går mycket långsammare än väntat. I dagsläget har Strömsö fortfarande högst tittarsiffror av de finlandssvenska programmen med i snitt 400 000 tittare per vecka plus nordisk publik.”

Producent Christina Staffans. Foto: Yle.

Närmare vardagen i senare säsonger

Innehållet i programmet har utvecklats under de 20 åren. Matias Jungar som i många år var programledare men nu jobbar som projektledare och redaktör säger skämtsamt att det har gått från ”skaldjursplatå till linsgryta”.

“Vi har alltid varit ett skapandeprogram. När vi startade var det mer vidlyftigt än det är nu. Nu är det mer vardagsgrejor och återbruk. Men den enkla grundidén är kvar; människor som gör trevliga saker tillsammans i ett hus.”

“Ja i början kunde vi bygga en bastu av is på stranden, anlägga en Versailleträdgård eller bada under stjärnorna. Det var ju väldigt visuellt, men inte så relevant för tittarnas vardag”, säger Christina Staffans.

Livesändningar ett framgångsrikt tillägg

Kontakten med publiken med livesändningar på webben tillsammans med chatt och fysiska evenemang också är en viktig del av utvecklingen, menar Christina Staffans. Idén för Strömsö live med sändningar och chatt på Arenan föddes under pandemin när programmets hantverksexpert Lee Esselström sände hemifrån en serie med så kallade knit along-sändningar där hon stickade tillsammans med publiken.

Snällheten är en viktig aspekt tror jag, men det är svårt att förklara utan det blir klyschigt

Under pandemin skapades också mönstret till Strömsötröjan som blev en enorm succé. Mönstret har nu över 1,5 miljoner nedladdningar. 

Christina Staffans berättar att publiken uppskattar när programmet visar sånt som ligger i tiden.

“Innehåll som tar upp ekologi och miljötänk liksom ekonomiskt hållbara aspekter går hem. Som till exempel när det är skördetid och vi gör nåt av blomkål eller visar hur man gör syrad mat som också kan ge hälsoeffekter. Eller när vi återanvänder olika material. Att reparera och återanvända är överlag väldigt populärt.”

Det är Vasa stad som äger själva huset och som också reparerade villan innan sändningarna startade. Trädgården och uthusbyggnaderna var dock inte i gott skick och att skapa trädgårdsdelar och underhålla byggnader har fått bli en del av programinnehållet.

Matias Jungar. Foto: Yle.

Villan en central aktör

Både Christina Staffans och Matias Jungar betonar själva husets betydelse när det gäller programmets popularitet.

“Det är en stor del av framgången och villan har blivit en vallfärdsort för folk, Strömsö är nu det populäraste resmålet i Vasa. Så fort stan får något besök vill folk åka dit, säger Matias Jungar och berättar att de finns tittare från Finland, Sverige och Norge som lägger sin semester så att de kan vara med på ett live-evenemang.”

En annan orsak till framgången är det finlandssvenska, menar både Matias Jungar och Christina Staffans.

“Snällheten är en viktig aspekt tror jag, men det är svårt att förklara utan det blir klyschigt. Kanske beror det på den språkliga melodin och på förhållningssättet och tilltalet som skapar en speciell känsla.  Det är något unikt och exotiskt för finskspråkiga, svenskar och norrmän”, säger Christina Staffans.

“80 procent av de som tittar är finskspråkiga och att gå över språkgränserna är en viktig funktion för programmet. Vi är lite av finlandssvenska ambassadörer. Det är en jätteviktig funktion”, säger Matias Jungar.

Strömsö startade 2002 i svenska Yle men redan efter ett par år hade programmet en stor finskspråkig publik.

“Det fullständigt överraskade oss hur stort intresset blev”, säger Matias Jungar.

Jesper Petersson, inköpare på SVT. Foto: SVT.

Ett av de mest bekanta utväxlingsformaten

Sedan 2018 sänds programmet varje lördag även i finska Yle och sedan några även på NRK och SVT.

“Jag frågade mina finlandssvenska kollegor efter eventuella program i livsstilsgenren, med matlagning, trädgård och pyssel och liknande och det var då som Strömsö första gången dök upp i Nordvisionsutväxlingen. Det här var i början av 2005 och de programmen sände vi i SVT senare samma sommar. Sen dröjde till början av 2011 innan vi fick tillgång till hela säsongerna och dem har vi sänt i sin helhet ända sedan dess. I och med att programmen levereras i efterhand och vi gärna vill sända programmen ”i rätt säsong”, så ligger vi ett år efter i utgivningen. Men själva jubileumsprogrammet kunde vi publicera samtidigt som Yle, det kändes bra” berättar Jesper Petersson, inköpare på SVT, som också menar att Strömsö är ett av de tre mest inarbetade och välbekanta programformaten från Nordvisionsutväxlingen i SVT:s tablå.

Hur var det då med talesättet som myntats utifrån Strömsö?

“‘Det gick inte som på Strömsö’ kan en politiker säga i en TV-intervju när de kommer ut från en ekonomisk förhandling. Eller det kan vara en del av en rubrik eller en ingress i dagstidningen”, berättar Christina Staffans, producent för Strömsö.

Talesättet som myntades av finska tittare och gav upphov till en facebooksida där människor på ett humoristiskt sätt delar med sig av bilder på projekt som inte riktigt lyckades lika bra som på Strömsö visar på programmets popularitet och på det fenomen som Strömsö blivit, menar Christina Staffans:

“Strömsö är en del av finlandssvensk och finsk TV-historia!”