av John Stark, producent, Svenska Yle
Allt detta, och mycket mera, berättade vi om i den åttadelade tv-serien Måttet är rågat – ekonomi (Yle Fem 2011), som sändes i Danmark av DR2 under namnet Verdensøkonomien bløder och i Norge av NRK2 under namnet Historier om økonomisk krise. Varje avsnitt av tv-serien skulle ha ett specifikt tema, som t.ex. valuta, råvaror, börsen eller just bostadsmarknaden. Våra reportrar åkte till flera olika håll i världen för att berätta de historier som vi ville ha – tack vare stöd från såväl Nordvisionsfonden som våra nordiska samproducenter DR och NRK.
Utgångspunkten var att göra en tv-serie om ekonomi, så att en “vanlig” tv-tittare genuint skulle förstå vad vi berättade. Nyheter och berättelser om ekonomi innehåller så pass många facktermer att det är mycket lätt att inte förstå allting som berättas. Då missar man tyvärr sammanhanget, och dessutom kan man känna sig dum och obildad.
Det ville vi råda bot på genom att vara mycket konkreta, utan att för dess skull skriva saker in your face. Det centrala här var användningen av grafik. Vi kunde t.ex. inte bara i förbifarten i en speak nämna ordet “subprimekris”, och förvänta oss att alla tittare vet vad det var.
I det här specifika fallet gjorde vi en animation som metodiskt ritade upp hur den amerikanska bostadsmarknaden och banklånen för bostadsköp fungerade, hur lånen var indelade i olika riskgrupper, hur olika banker och institutioner paketerade ihop lånen och sålde dem vidare, och slutligen vad som hände när värdet på bostäder sjönk så kraftigt att det inte längre var värt för folk att amortera sina lån. De lämnade sina hus och sina banklån, och det ledde till att stora banker och finanshus som t.ex. Lehman Bros. gick omkull, vilket i sin tur var startskottet för den finanskris som fortsätter ännu idag, nästan fyra år senare.
Hur kunde det här leda till att en stad så avlägsen som Narvik i norra Norge får stora ekonomiska problem? Hur kan den amerikanska bostadsmarknadens problem leda till att irländarna binder fast sina hästar i träd eller stenar i hagar och lämnar dem för döden? Att berätta hur allt det här är relaterat var uppgiften, och det lyckades vi med – i de flesta avsnitten åtminstone. Självklart kunde vi inte berätta “allting”, men det som vi redogjorde för kunde appliceras på en stor mängd annat.
Den stora utmaningen för oss var att göra den globala ekonomins händelser lättförståeliga. För att göra tröskeln så låg som möjligt att förstå vad som berättades och visades, så fattade vi beslutet att göra egna versioner av tv-serien åt DR och NRK.
I praktiken betydde det att alla speakar och all programgrafik skulle göras på danska respektive norska. Det här innebar en del arbete för såväl DR och NRK som oss själva i editeringen, men det var absolut värt att göra. Det är värt att nämna att ekonomin som ämne är otroligt brett, och självklart kunde vi inte berätta allting – snarare tvärtom. Det som vi berättade om var klart tematiskt indelat.
Om varje person som såg vår serie lärde sig ens en ny sak om ekonomi, så har vi gjort något gott, och belönat dem med information för att de gett sin tid åt oss. Att versionera program på det här sättet är något som vi kommer att göra även i framtiden, och då förespråkar jag en modell där vi har ett ännu närmare samarbete med de bolag som vi samproducerar med, så att man ännu mera än nu kan beakta nationella önskemål, och på det sättet tillsammans skapa en produkt som ger värde åt våra kunder. För att kunna leverera värde och betydelse är helt centralt för vår kundrelation.
Gick bra i Danmark
Serien Måttet är Rågat som i Danmark gick under namnet Verdensøkonomien Bløder och sändes på DR2 tisdagar kl. 20.30 hade i genomsnitt 102.000 tittare då den sändes första gångan. I share innebar det 4,4% eller en rating på 1,9%.
De två första avsnitten klarade sig bäst men efter det stabiliserade sig serien på en share på omrking fyra procent som är lite under genomsnittet för kanalen. Men då man beaktar att det är fråga om en finländskt program om ett svårt ämne i primetime konkurrens bedömer DR:s medieforskare ändå att resultatet är väldigt tillfredsställande och bättre än vad man hade förväntat sig på förhand.
Programmet appellerade mest till de äldsta tittarna och mer till fler män än kvinnor.
Sista avsnittet är skrivet av Mikael Skog, NVS
