En inblick i perfektionshetsen

Unga kvinnor och flickor mår allt sämre i hela Norden. I ett samarbete mellan SVT och Svenska Yle vill man lyfta fram den press, stress och ångest som så många drabbas av i dag.


Av: Michaela von Kügelgen

“Unga kvinnor har aldrig varit så framgångsrika som i dag. Samtidigt ökar den psykiska ohälsa som är kopplad till stress och press stadigt i Sverige”, säger Marianne Westman som är projektledare vid Uppdrag granskning vid SVT.

I Sverige leder stressen och ångesten till fysiska besvär för 57 procent av flickorna. Det oroväckande är att det inte handlar om någon tillfällig trend. På Uppdrag granskning vill man därför ta ett rejält grepp om frågan för att bättre nå målgruppen, alltså främst kvinnor i åldern 16–24.

“Vi vill hitta en publiceringsform som vi tror att kan möjliggöra en högre tillgänglighet för målgruppen”, säger Westman.

Också i Finland blir det allt vanligare att unga mår dåligt.

“Man ska vara smal, snygg och lyckad på alla plan i livet, vilket leder till att många blir sjuka”, säger Michaela Rosenback som är redaktör vid Svenska Yle.

Än så länge handlar satsningen om unga kvinnor, men det har diskuterats att uppmärksamma männen senare.

“Vi vet att också män mår dåligt, men det tar sig ofta i uttryck på ett annat sätt”, säger Rosenback.


Marianne Westman, SVT. Foto: SVT.

Producerar varsin online-serie

För SVT blir nästa steg att hitta ett gäng modiga och målmedvetna unga kvinnor som naket och ärligt vill bjuda på sina liv. På Svenska Yle har man redan valt ut de fem kvinnor som kommer att dela med sig av sina erfarenheter för den finlandssvenska publiken.

“De kommer att vlogga under hösten och vi får vara med om både bra och dåliga dagar. Alla tjejer som vi valt ut känner av samhällsidealet”, säger Michaela Rosenback.

När Yle efterlyste medverkande överraskades de av gensvaret.

“Egentligen är det ingen jättestor överraskning att många mår dåligt, men nog att många är redo att prata om det. Det är jobbiga saker att höra på, men det är viktigt att det kommer ut”, säger Rosenback.

Materialet samlas in nu i höst men publiken får ta del av slutresultatet först senare, ungefär till nästa sommar.


Michaela Rosenback från Svenska Yle. Foto: Malena Holmström/Yle.

“Det är en stor lyx att få investera så mycket tid i ett projekt och att lära känna de unga kvinnorna”, säger Rosenback.

Både SVT och Svenska Yle kommer alltså att följa med tjejerna under ett halvår. Bland annat via videodagböcker får tittarna komma väldigt nära.

“Vi får se hur de påverkas av sina egna och andras förväntningar där den höga pressen att prestera och oron för att inte duga gör dem sjuka”, säger Marianne Westman.

Bägge redaktioner producerar varsin online-serie med medverkande från respektive land. Svenska Yle ska också göra ett avsnitt för den granskande tv-serien Spotlight.

“Projektet kommer också att innehålla delar som syftar till att bredda, fördjupa och förklara. Dessa delar publiceras på SVT:s digitala plattformar och i sociala medier”, berättar Westman.

 

Egna case ger större igenkänning

Fastän samarbeten mellan de olika Nordvisionbolagen kan vara otroligt givande är de samtidigt ofta rätt så tidskrävande.

“Samarbeten har en tendens att ta mycket tid och kan därför kännas som en extra belastning. Därför tror jag att det är avgörande att teamen ges möjlighet att träffas och får ett ansikte på varandra”, säger Westman.

Enligt henne ger sådana möten det lilla extra som gör att man vill samarbeta och är villig att lägga ner lite extra tid på det.

“Ett gott samarbete bygger på att båda har något att vinna på det och att båda sidor verkligen kan bidra till slutresultatet – idémässigt, journalistiskt eller produktionsmässigt”, säger Westman.

Michaela Rosenback lyfter fram hur värdefullt det är att skapa kontakter på andra redaktioner och att ha ett bollplank när man kör fast.

“SVT har mer erfarenhet av vloggar eftersom de gjort motsvarande satsningar tidigare. Det känns skönt att kunna vända sig till dem”, säger Rosenback.

Grunden i samarbetet bygger just på styrkan i att vara fler hjärnor som arbetar med samma projekt.

“Vi delar på idéer, kompetens och inspireras av varandra. Helt konkret kan vi göra sociala experiment eller presentera fakta genom gemensamma grafiska explainers”, säger Westman.

Michaela Rosenback tycker att det är fint att kunna dela på koncept och research, men för att igenkänningen ska bli så stor som möjligt är det viktigt med egna case.

“Då kommer tittarna närmare. Jag tror att många finlandssvenskar hellre väljer att lyssna på någon från Karis, Pargas eller Vasa än någon från Malmö”, säger Rosenback.