Du har jo tyvstartet lidt som bestiller i B&U programgruppen. Kan du fortælle lidt om dit indtryk af det nordiske samarbejde set fra bestillersiden?
NV samarbetet inom B&U-genren har en lång historia med många lyckade projekt bakom sig. Programchefer och producenter från Norden har alltid upplevt att de har behövt varandra i förhållande till att kunna producera mer och bättre program med hög kvalitet för barnpubliken. Det har blivit många bra program och goda samarbeten under åren, eftersom alla har ansträngt sig hårt för att det ska bli det.
Fördelen med beställare på mötet är att beslut kan fattas snabbt, att besluten får tyngd och att de olika bolagens strategiska ambitioner blir tydligare.
Nackdelen med beställare på NV-mötena är att de blir större, vilket leder till att diskussionerna ibland blir otympliga.
I B&U-gruppen tycker de flesta att det är bra att beställarna är med, men några oroar sig för att de strategiska övergripande diskussionerna kommer att gå ut över det konkreta programarbetet. När beställarna är med på mötena blir hierarkierna i bolagen synliga på ett nytt sätt. Ibland är det bra, ibland dåligt.
Hvad skal der efter din mening til for at et nordisk samproduktionsprojekt bliver vellykket?
För det första måste det finnas bra och konkreta projekt. Det måste finnas mötesdeltagare som har mandat och pengar att gå in i projekt med. De som kommer till mötena bör vara väl förberedda och kunna presentera sina förslag på ett professionellt sätt.
Det behövs nyckelpersoner i de olika länder som orkar driva projekten. Och det måste finnas väldigt konkret ramar och regler för hur de ska utföras. De lyckade samproduktionerna kräver resurser, konkretion, diplomati och smidighet och en väldigt stark vilja att projekten ska bli av .
Hvordan har det været at deltage som bestiller på programgruppemøderne?
Drivkraften för alla mötesdeltagare är att vi alla är intresserade av att få ut mer program till våra kanaler genom att samarbeta. Eftersom vi inte konkurrerar med varandra så är B&U-gruppens möten ett forum för kvalificerad kunskapsöverföring och inspiration.
Det är roligt och viktigt att vara där. Jag tror att det som sker på NV’s B&U-möten höjer kvaliten generellt på allt barnutbud som produceras i Norden.
Hvori består udfordringerne for det nordiske samarbejde?
Utmaningen är att alltid se till att samarbetet leder till att det – på olika sätt blir – bra program. Utmaningnen är också att fortsatt orka utveckla konkreta modeller för samarbetet och att både arbeta med innehållet och de strategiska frågorna.
Samarbetet kräver hårt arbete. Det är inte alltid projekten blir som man har tänkt sig. Vi är lika i Norden, men också väldigt olika på vissa punkter.
Her i efteråret har du deltaget i såvel strategimøder for barnkanaler og ungdomssatsninger. Kan du fortælle lidt om, hvad der kom ud af møderne?
När det gäller barnkanalsamarbetet så befinner sig de olika länderna väldigt olika i processen. SVT har haft sin barnkanal sedan 2004. NRK ska starta en hösten 07 och DR någon gång 08. Samarbetet sker både på ett strategiskt och på ett praktiskt plan. På sikt kommer vi mer konkret att kunna samarbeta kring – inköp, rättigheter, arkiv och dubb, – formatutveckling, volymproduktion och eventkoncept. Det är lätt att samarbeta kring barnkanalerna, trots olika utgångspunkter.
När det gäller Ungutbudet så är samarbetet svårare. Inte när det gäller kunskapsöverföring, men kring konkreta programprojekt. Skillnaderna mellan länderna är störst när det gäller ungutbudet. Men vi har nu för första gången ungefär samma definition av det riktade utbudet till den unga målgruppen; Det ska vara vitalt, oväntat, utmanande, roligt, äkta och ibland oroande.
När det gäller unga behöver vi arbeta vidare med strategiskt arbete, konceptutveckling och samarbetet kring nya medier. Men det kräver också att det finns resurser bakom Ungprojekten i de olika länderna. Annars finns det risk att detta samarbete inte leder någon vart.
