Av: Agneta Stefansson
Ingvar Kamprad, som grundade IKEA, är en av Sveriges mest kända personer. När han dog upptäcktes det att han hade lämnat efter sig ett testamente som skulle förvåna de flesta. Smålandssonen skänkte halva sin privata förmögenhet till Norrland. 670 miljoner på ett rutat papper. I en enda felstavad mening. Vad menade han?
Tanken med dokumentären var att följa processen med var de 670 miljonerna skulle hamna, men det blev i stället något helt annat.
“Ja det är väl själva dokumentärens själ att man inte riktigt vet var man ska hamna”, säger Maria Höglund, projektledare.
Fyra år från research till färdig produktion
Utvecklingen, som bekostades bland annat av pengar från Nordvisionsfonden, började redan för fyra år sedan. Filmandet startade för ett och ett halvt år sedan och dokumentären sänds i slutet av juli på SVT och på SVT Play.
“Första researchsamtalet gjorde jag hösten 2018. Då var det för att undersöka om det här var nåt att göra. Det var ju inte så många som visste om att han hade testamenterat pengar utveckling av företagsverksamhet i Norrland”, säger Sanne Olsson.
Under de fyra år som projektet med dokumentären har pågått har Sanne och fotograf Tomas Olsson haft kontakter med Ingvar Kamprads nära medarbetare och vänner.
En av de vännerna, Sven-Erik Bucht, senare landsbygdsminister, var kommunalråd i Haparanda när IKEA skulle byggas där.
“Ingvar och Sven-Erik fattade tycke för varandra och blev enligt Sven-Erik Bucht väldigt nära vänner”, säger Sanne Olsson.
“Ja, Ingvar Kamprad reste sedan mycket till Norrbotten och Tornedalen för att hälsa på sin vän Sven-Erik Bucht. Kamprad mötte företagare där och jag tror att han kände igen sig i dem”, säger Maria Höglund.
Det har varit en utmaning att behålla tilliten och förtroendet och inte passera en gräns
Efter Kamprads död blev Bucht ordförande i en norrländsk referensgrupp, som skulle bistå den stiftelse som hade hand om miljonerna och som också skulle försöka förstå vad Ingvar Kamprad menade med den korta meningen om den norrländska företagsverksamheten. Dokumentären skildrar hur det sedan kom att råda delade meningar om vad Kamprad egentligen ville.
“Fyra år är en lång tid att hålla relationerna igång, särskilt när inte alla är överens. Det har varit en utmaning att behålla tilliten och förtroendet och inte passera en gräns. Att bevara objektiviteten, följa processen och behålla ett helikopterperspektiv”, säger Sanne Olsson.
Stort intresse för personen Kamprad
Dokumentären är mer en skildring av känslorna hos de inblandade än en redogörelse av stiftelser, företag och glesbygdspolitik.
“Det finns ju ett stort intresse för Ingvar Kamprad men jag är inte säker på att det finns ett lika stort intresse för norrländsk glesbygd. Men det får man med på köpet”, säger Maria Höglund.
“Vi upptäckte att det fanns dubbla berättelser, en handlar om att alla har ett arv och den andra ‘Vad menade han egentligen?'”, säger Sanne Olsson.
Tittarna får avgöra
Sannes bild av Ingvar Kamprad har förändrats en del under arbetet.
“Ingvar är en komplex person att skildra. Dels har det berättats mycket om honom. Han har själv berättat historier om sin snålhet tex. Eller kostnadsmedvetenheten som det ibland kallas. Samtidigt berättar hans vänner att han gillade bilden av sig själv som snål. Så vem var han egentligen? Var han snål? Det är ett exempel på komplexiteten.
Vet du nu vad han menade med meningen på det rutade pappret?
“Nej, tittarna får själva avgöra vad de tror”, säger Sanne Olsson.
Kamprads miljoner
Projektet fick utvecklingsstöd ur Nordvisionsfonden hösten 2018.
När dokumentären sedan pitchades som samproduktion i Nordvisions samarbete för faktainnehåll så fick den brett nordiskt stöd. DR, NRK, RUV och Svenska Yle gick in som samproducenter.
