Charlotte Sifvert, executive producer/projektledare UR
I URs serie Diktatorn, som vistas i SVT2 2014 och NRK 2015, förlorar deltagarna alla sina rättigheter och lever under en diktators nycker. Syftet med serien är att göra demokratin relevant för unga människor. Att visa att demokrati inte bara handlar om att rösta vart fjärde år. Att demokrati är något vi behöver stå upp för, var och en, varje dag. Ett personligt ansvar, för oss alla.
URs tanke var att producera en serie för unga som skulle öka medvetenheten och insikten om demokratins styrkor och bräcklighet. Efter flera vändor med olika kommersiella produktionsbolag landade uppdraget till sist hos ART89 och producenten Lars Wickström. Deras programförslag handlade om att använda reality-formatet, för att göra demokratin påtaglig och kännbar genom deltagarnas egna erfarenheter.
Fritt fram att lämna diktaturen
I serien stängs åtta unga människor med helt olika bakgrund och olika åsikter och värderingar in tillsammans. I åtta dygn bor de i en slags förenklad diktatur där ”Diktatorn” tar ifrån dem allt de vanligtvis tar för givet; mobiler, datorer, klockor, personliga tillhörigheter, lakan, toapapper, rörelsefrihet och yttrandefrihet.
Samtalen som föds i den instängda och innehållslösa miljön är helt genuina, även om vi har skapat omständigheterna. De funderar över sin egen roll i diktaturen, varför de accepterar ”Diktatorns” regler och lagar utan att protestera. De diskuterar mänskliga rättigheter och rasism och funderar på hur människor i en riktig diktatur lever.
Alla deltagarna är sedan tidigare engagerade i det svenska samhället genom bloggar, twitter, krönikor eller i föreningslivet. De har olika bakgrund, erfarenheter och kommer från olika delar av landet. Alla är med i serien av egen fri vilja och kan lämna när som helst. 100 000 kr står på spel för den som vinner. Men ingen vet hur man gör för att vinna. Och frågan är om de ens står ut att vara instängda tillsammans i åtta dagar.
Väcker kritik
Serien fick stor uppmärksamhet i Sverige redan under inspelningsperioden då media ifrågasatte att UR lät deltagare med rasistiska åsikter delta i serien. Och på MIP strax efter blev intresset enormt, länder över hela världen ville veta mer om programidén.
När det var dags för den svenska premiären rasade media återigen kring deltagarnas sammansättning och åsikter. Serien fick uppmärksamhet i radio, tv och tidningar både i Sverige och utanför. Till exempel hörde av sig från Frankrike och efterlyste översatta avsnitt, eftersom de följde serien på Youtube, och franska tidningar ville intervjua oss om fenomenet.
I höst när serien sändes i Norge, inför kommunalvalet, blossade intresset för Diktatorn upp även där. Precis som i Sverige var oron hög före visning och NRK beskylldes bland annat för att vara oseriösa.
Diktatorn reser till nya länder
Raitingen i Norge blev helt fantastisk, både på tv och på webb med makalösa 400 000 tittare på episod ett och 700 000 tittare när även webb-sändning är inräknad. I maj var Diktatorn inbjuden till Tokyo och Input-festivalen som ett av det gångna årets mest intressanta format. I augusti var serien nominerad till det svenska tv-priset Kristallen och nyligen nominerades Diktatorn till Japan Prize.
Nu drar Diktatorn vidare till Belgien där deltagarna i detta nu bakar kakor istället för att sortera gem, som daglig sysselsättning. Där är det ett kommersiellt bolag som producerar, nämligen SBS, och det ska bli intressant hur det väljer att utveckla formatet vidare.
Läs mera
