I takt med att DR förverkligar den spar- och utvecklingsplan som blev resultatet av den nya ekonomiska verkligheten efter förra regeringens public service-kontrakt, så sker en tydlig omställning mot det digitala.
DRTV, som DR:s play-tjänst heter, blir en lika stark huvudingång till bolagets videomaterial, som huvudkanalen i linjär tv, DR1.
”DRTV är redan en central ingång för tv-innehåll för många danskar, och den kommer att bli ännu viktigare i framtiden. Från nyåret ska DRTV uppfylla tanken om att vara destinationen, där barn och unga hittar sina tv-program, då vårt tv-innehåll till stora barn och unga bara kommer att vara tillgängligt via DRTV. Ultra och DR3 förvinner som linjära kanaler, som en del av inbesparningarna i DR”, säger Michael Arreboe, digitalchef i DR Medier.
Ökad relevans för användaren
Det ska vara lättare att hitta relevant innehåll på nya DRTV. Därför har DR satsat på att göra den nya versionen mer personlig.
”DRTV innehåller tusentals program, och varje dag tillkommer det nya. För att säkra att vi ger största möjliga värde till användarna, så är det viktigt att ansvaret inte bara läggs på användaren själv att hitta relevanta program. Programmen ska också hitta användarna”, säger Michael Arreboe.
I Norge har NRK motsvarande fokus, berättar Tanja Skjoldborg Lindboe, produktutvecklingschef för NRK TV.
”I NRK är det inget tvivel om att NRK 1 och NRK TV är likställda ’kanaler’. För oss betyder det, att NRK TV både ska vara relevant för den enskilda, och nå ett helt folk”, säger hon.
Därför satsas det nu på att personalisera tjänsten NRK TV, och fortsatt säkra public service-uppdraget.
”Vi jobbar till exempel med att definiera innehåll som ska visas för alla och som publicistiskt bör lyftas upp, samtidigt som vi gör innehållsanalyser, där vi klassificerar vårt innehåll baserat på smakpreferenser hos olika publiksegment: Berättar programmet till exempel sin historia baserat på emotionella grepp eller med faktabaserade poänger?”
Egenutvecklat undviker beroende
I Sverige vill SVT undvika att göra sig beroende av externa leverantörer av data. Därför utvecklar bolaget sedan något år tillbaka en helt egen datamodell som döpts till Helix, berättar Malin Ströman, digital produktchef på SVTi.
”Likväl som det arbetet ger oss bättre kontroll över vår dataleverans med de kostnader det innebär, siktar vi samtidigt på att i både tjänsteutveckling, redaktionellt arbete och innehållsutveckling stegvis sprida och använda data mer i våra beslutsunderlag. Vi vill kunna ena oss kring vår egen data och bli mer intelligenta för att mer effektivt kunna få ut högsta möjliga värde till våra användare”, säger hon.
Även på den konkreta användarnivån sker det förbättringar.
”Just nu ser vi också effekten av ett större arbete med förändring av det visuella bilduttrycket i SVT Play. Vi siktar på att bättre skapa rätt förväntan och därmed låta våra användare hitta mer relevant innehåll”, säger Malin Ströman.
Från mobilen på bussen, till stora skärmar hemma. De nordiska public service-tjänsterna är tillgängliga överallt. Foto: Uffe Weng.
Ljudfokus i Finland
I Finland är Yle igång med att på liknande sätt flytta över resurser och fokus till det digitala utbudet.
Just nu ligger arbetet inte minst på ljudsidan, berättar Matti Kivinen, som leder utvecklingsarbetet av play-tjänsten Arenans olika versioner för applikationer och webbläsare.
”Vi förnyar webbläsarversionen av Arenans ljudvärld, Arenan Audio. Den nya webbläsartjänsten känns igen från vår mobil-app. Användarna får nya tjänster, såsom spellistor, val av uppspelningshastighet, och en insomningstimer”, säger Kivinen.
Innehåll utifrån genre och känsla
Även Yle sysselsätts av tanken på hur användarna i bästa möjliga mån ska hitta relevant innehåll.
”Vi försöker hela tiden förbättra programmens meta-data. Just nu jobbar vi bland annat med att tagga programmen, så att användarna lättare ska kunna hitta innehåll till exempel utifrån genre och känsla. Dessutom vill vi börja skapa och utnyttja metadata kring programmens tidslinje, så att det till exempel skulle bli möjligt för användarna att hoppa över introt”, säger Matti Kivinen.
Verksamhetsstrategin i DR de kommande åren innehåller stora digitala ambitioner och mål. Dessa mål ska nya DRTV vara med och uppfylla. Michael Arreboe säger, att det är totalt avgörande att DR står starkt digitalt, för att mediehuset ska vara relevant för danskarna även framöver.
”Användarna tyr sig i snabb takt till de digitala plattformarna, och där finns det många aktörer att välja mellan, inte minst internationella sådana. Vår ambition är att bjuda användarna på ett tydligt och attraktivt public service-utbud, som är aktuellt och levande, och som tar sin utgångspunkt i en dansk verklighet. Nya DRTV är en väsentlig del av den ambitionen”, säger Michael Arreboe.
Yle har nyligen satsat på att vidareutveckla audiodelen av playtjänsten, Arenan. Med inloggning erbjuds användarna djupare personalisering. Foto: Skärmavbildning från Yle Arenan.
Nordiska utbytet glädjande
Yle har under en längre tid haft betydande fokus på att skapa värde för inloggade användare. Det här arbetet står i centrum även nästa år, berättar Matti Kivinen.
”På det sätter kan vi erbjuda en mer personlig användarupplevelse för olika typer av brukare. I praktiken innebär det här, att till exempel inloggningen blir smidigare, det ska gå att skapa familjeprofiler, och det ska tillkomma fler möjligheter att personalisera våra tjänster. Nästa år kommer vi också att fokusera särskilt på smart-tv och andra storskärmsplattformar. Arenan ska också göras tillgänglig i bilar”, säger Matti Kivinen.
Tanja Skjoldborg Lindboe säger att NRK under det kommande året ska fokusera på flera olika utvecklingsgrepp för att stärka möjligheten att sälja in bolagets profilinloggning, både inne i och utanför streamingtjänsten.
”Det här är ett område där vi ofta utväxlar tankar och erfarenheter med DR och Yle. Vi är också glada för våra Nordvisionmöten, där vi diskuterar erfarenheter av investeringar i streamingtjänsterna, och olika strategier gällande till exempel personalisering. Vi lär av varandra, både om vad som ger resultat, och vad som kanske inte fungerar utan förändringar”, säger hon.
