Mikael Skog
API står för övrigt för Application Programming Interface och är en form av dörrvakt som ser till att man hämtar och lämnar data på ett ordnat sätt. API är ett gränssnitt eller lager mellan biblioteken och själva applikationen eller webbsidan.
Försöket med att öppna upp API:na inleddes i maj och har bland annat också följts upp med en gemensam hack day där både egna och utomstående kodare och webbutvecklare deltog. Genom försöket vill Yle vill sporra till utveckling och innovation av nya digitala produkter i Finland.
– Vi för det digitala Finland framåt. Vi vill främja innovation och skapa allt bättre distributionskanaler och tjänster för digitala innehåll, summerade Yles utgivningschef Ismo Silvo i maj då man satte igång försöket.
Yle ställer några grundläggande krav innan man får den API-nyckel som krävs för att man ska kunna börja jobba med datan. Till dessa hör bland annat att upphovsrätten och innehållet stannar i Yle och att Yle kan mäta användandet av sitt innehåll. Också Yles logo ska synas tydligt i tjänsten, som inte heller får utnyttjas i kommersiella avseenden.
Aleksi Rossi, chef för Yles API-tjänster, berättar att man totalt gett ut ett hundratal API-nycklar. Det handlar om både enskilda utvecklare och organisationer. I dagarna ska den första applikationen också lanseras i App store. Det är fråga om en nativ Arenaplayer för Mac-datorer som är gjord av företaget Fresh Bits.
På många sätt är just det här ett typiskt användningsändamål för API-gränsnittet, menar Rossi.
Om man ville bygga en egen version av Arenan för sina egna familjebehov kan man göra det nu. Om jag till exempel skulle vilja skapa en egen playlist-funktionalitet för Arenan kunde jag i princip koda den nu genom API:n, säger Rossi. Eller varför inte tillmötesgå specialbehov som hörselskadade genom gränssnittet, fortsätter han.
Ett annat viktigt behov är att man genom API:na åtminstone teoretiskt nu kan understöda plattformer som man annars inte har möjlighet att göra egen teknisk utveckling för, förklarar Rossi. Ett exempel på det är Yles Windows Phone-applikation för Arenan, som redan tidigare byggdes av ett utomstående bolag och som Yle sedan tog över i sitt namn.
Just plattformsmångfalden och den tekniska utvecklingen samt den splittrade användningen av medieinnehåll var en av de bakomliggande orsakerna till att Sami Kallinen, avgående chef för internetutvecklingen, lanserade Yles API-strategi tillsammans med Mary Gestrin och resten av bolagsledningen för några år sedan. Kallinen insåg att Yle snabbt måste kunna experimentera med olika tekniska lösningar för sitt innehåll. Öppnandet av API:na är en naturlig fortsättning på det.
– Genom försöket bygger Yle på ett öppet, aktivt medielandskap i Finland. Nätverkssamarbete är dagens melodi i utveckling av nya tjänster. Därför vill Yle erbjuda den här möjligheten till de bästa finländska utvecklarna, förklarar Sami Kallinen.
Yle har också talat varmt för sina gränssnitt bland webbutvecklarna i Finland och kommer att fortsätta göra det. Bland annat kommer Yle att delta med sina öppna API:n i tävlingen Apps4Finland, eller Open Finland Challenge som evenemanget numera heter.
API-lager viktigt också för Yle självt
Men det är inte bara utåt som API-lagret är viktigt. Yle använder sig också sammanlagt av ett dussintal olika API:er sina egna webbtjänster. Bland annat är Yles förnyade Play-sida, Yle Arenan, är i stort sett helt uppbyggd på API:na. Det samma gäller Nyhetskollen, Uutisvahti, Yles personaliserade nyhetsapplikation.
API-strategin är alltså inte bara ett medvetet strategiskt val utåt för att öppna upp Yles tjänster till allmänheten, behovet är också politiskt på så vis att det behövs ett neutraliserande lager mellan de bakomliggande tekniska systemen och de slutprodukter som kunderna ser. Det gör att Yle lättare och snabbare kan experimentera och utveckla nya tjänster.
Ett annat exempel på API-strategin är öppnandet av Yle Profil / Yle Tunnus (Yles inloggningstjänster) för andra än bolaget. Det storslagna målet är att inloggningstjänsten ska användas av en miljon finländare år 2017. För att nå det målet hoppas man att yttre tjänster tar i bruk Yles inloggningstjänst. Exempelvis biblioteken kunde använda Yle Profil för sina digitala tjänster har Yles VD Lauri Kivinen föreslagit i offentligheten.
Även Yle Profil / Yle Tunnus baserar sig på Yles API:er och är också i bruk i Yle Arenan. Genom den är det bland annat möjligt att logga in och fortsätta titta på ett program som man tidigare tittat på en annan apparat, eller till exempel välja favoritserier och bli påmind när nya avsnitt finns tillgängliga.
Jag frågade också Aleksi Rossi vad den största utmaningen med API-strategin. Svaret är enkelt.
– Viljan är större än våra förutsättningar. Vi har helt enkelt inte tillräckligt med utvecklare för att tillmötesgå alla önskemål som är tiofaldiga jämfört med förutsättningarna, säger Rossi. Samarbetsprojekt över organisationsgränserna tar också ofta lång tid, tillägger han.
Mer information om Yles API:er (på finska).
