Vinter-OS – en dröm för få, en mardröm för många

OS är inte bara idrottarens dröm om medaljer. Det är också fattiga människors dröm om ett välbetalt jobb, om en chans att tjäna pengar och försörja sin familj. SVT:s Uppdrag granskning-redaktion berättar om gästarbetarnas personliga vittnesmål bakom den glittriga fasaden av OS-bygget i Sotji.

Av Marianna Widmalm

I år är det 10-årsjubileum för Nordvisions undersökande journalistik-grupp. Nätverket startade som ett inspirationsforum 2004 och är idag väldig aktivt, just nu har de hela femton samproduktioner på gång. Det nordiska samarbetet leds av ordförande Vibeke Haug, redaktionschef för NRK:s Brennpunkt, och de övriga redaktionerna som ingår i gruppen är SVT:s Uppdrag Granskning och Dokument Inifrån, Yle:s MOT, DR:s dokumentärredaktion i Århus samt SvYle:s granskande grupp.

Nätverksgruppen har stått för omtalade samproduktioner och webbprojekt under de senaste åren som t.ex. En Hovedstads Hemmelighet NRK,  Kommungranskarna SVT och Kineserne kommer DR, för att nämna några.  

Bakom kulisserna

En av årets aktuella Nordvision-samproduktioner är dokumentären OS-slaveriet som produceras av SVT:s Uppdrag granskning och som tittar bakom kulisserna när Ryssland arrangerar vinter-OS i Sotji, en stad med subtropiskt klimat. Det var 2007 som president Putin övertrumfade sina rivaler Österrike och Sydkorea och tog hem omröstningen om vinter-OS 2014.  Att ryssarna valde att lägga OS i subtropiska Sotji, som inte har vintersporttraditioner, gjorde byggbehovet gigantiskt. President Putins prestigeprojekt, som han lovade att satsa tolv miljarder dollar på, har hittills kostat 50 miljarder dollar, och just nu ser det ut som att detta OS kommer att bli de i särklass dyraste olympiska spelen i historien.
OS-slaveriet är en samproduktion mellan SVT, NRK och Yle, programmet tilldelades 300.000 kr i produktionsstöd i november 2013 av Nordvision.

Grusade drömmar

UG:s reportrar Per Shapiro och Björn Tunbäck som gjort dokumentären berättar om bakgrunden till granskningen av OS-bygget:

”OS är inte bara idrottarens dröm om medaljer. Det är också fattiga människors dröm om ett välbetalt jobb, om en chans att tjäna pengar och försörja sin familj. Men för de flesta av de åtminstone 70.000 gästarbetarna, främst från Centralasien, Ukraina och Turkiet, som varit med och byggt OS-stadens arenor och infrastruktur, har drömmen om Sotji förvandlats till en mardröm. De har slitit dagarna i ända, fått bo under eländiga villkor men i många fall lurats på sin lön och hotats av sina arbetsgivare – och även av polis i flera fall – när de krävt att få sin avtalade lön.”

Samtidigt har OS-pengarna eldat på korruptionen i Ryssland ytterligare. Snart ska OS-festen börja och Sotji har ”rensats”,  byggdammet har städats bort och gästarbetarna har deporterats – av en för detta ändamål särskilt inrättad myndighet – till sina hemländer med tomma händer. Det är inte miljoner utan miljarder som hamnat i fel fickor i samband med alla OS-byggen. Andra har fickorna desto fullare.

”Vi har filmat i Sotji men också i Tadzjikistan för att få både den officiella bilden av OS-förberedelserna och för att få de utnyttjade  gästarbetarnas personliga berättelser och vittnesmål . Vi har träffat en byggdirektör som var verksam i Sotji men som drevs i landsflykt efter mutkonflikter med president Vladimir Putins kansli och vi söker svaren både hos kriminella företagare, OS-organisationen och den Internationella olympiska kommittén.”

Onekligen ger historien en ny underton åt IOK-grundaren Pierre de Coubertins berömda ord:

“Det viktigaste i livet är inte att segra, utan att kämpa väl.”