Av: Tommy Nordlund
Jesper Skaaning, redaktör på DR Kunst & Kultur, drar sig till minnes en tid för två-tre år sedan, när han och en grupp kollegor började fundera kring det här med Norden och dess lyckliga invånare.
”Vi var egentligen inte så intresserade av själva rapporterna om lyckliga människor. Vi tänkte mer på det emotionella kring att vara, och upplevas som, lycklig. Dessutom verkar vi här i Norden inte själva så intresserade av resultatet i lycklighetsundersökningar. Det tyckte vi var intressant i sig”, berättar han kring ett litet, runt kaffebord i DR Byen i Köpenhamn.
Bred nordisk vinkel stärker teserna
Enligt otaliga expertanalyser befinner vi oss under samtalet alltså mitt i lyckans kärna – en huvudstad i norra Europa.
”Rollen som ett av världens lyckligaste länder delar vi med de andra nordiska länderna, och det stärker vår undersökning av fenomenet lycka, när vi inte bara tittat på Danmark, utan har ett bredare, nordiskt perspektiv”, säger Skaaning.
Just att behålla Norden som helhet i fokus under seriens gång var en förpliktelse, med tanke på att avsnitten producerades med stöd från NRK och SVT – men, säger Skaaning, det fungerade lika mycket som en morot i arbetet.
”Det är också motiverande att veta, att vi når ut till åtskilliga nordiska länder med vår berättelse.”
Det nordiska stödet möjliggjorde större ambitioner
Serien Verdens lykkeligste land? kom till med utvecklingsstöd från Nordvisionfonden, och med produktionsstöd från NRK och SVT, som planerar att sända serien i sina respektive länder så småningom.
”Det är klart att det ger projektet en stark ekonomisk ryggrad, att vi delar på det finansiella kring projektet. Det har betytt, att vi inte bara har kunnat uppsöka starka nordiska personligheter runtomkring i världen, men vi har också kunnat vara visuellt ambitiösa i alla faser av produktionen”, säger Skaaning.
Gruppens gedigna researcharbete resulterade i att man lyckades identifiera fem grundvärden som människor i de nordiska länderna upplever som viktiga. Ett av dessa är tillit. Vi litar på varandra – och tilldelar det stort värde i samhället.
Men, säger Skaaning, det här faktumet kan möjligen stå inför en förändring.
”Tilliten är under stark press just nu.”
Han tänker på hur vi vanligtvis beter oss när vi idkar handel med varandra som privatpersoner i Norden.
”Om du köper en skjorta av mig, så träffas vi, du ger mig pengarna och så får du skjortan, och så är det klart. På andra ställen i världen skriver man kontrakt och allt möjligt. Vad händer om du upptäcker ett hål på skjortan? På vissa håll ska det finnas papper på det – men här är det på något sätt självklart att du kan ringa mig efteråt och så kommer vi överens om hur vi löser problemet.”
Skaaning upplever att en motsvarande process kan vara totalt annorlunda i andra delar av världen – där pappersarbete och kontrakt omger det mesta.
Nästa steg: dokumentär för världspublik
Sedan i våras finns resultatet av DR:s grävande i nordbornas lyckorus att se på DR:s playtjänst. Förutom den nämnda tilliten handlar de fem avsnitten om melankoli, sammanhållning, frihet… och så det i Danmark så kända hygge – ett tillstånd av nöjdhet kring livet.
Jesper Skaaning känner att ämnet är uttömt för hans egen del – en fortsättning kan vi inte förvänta oss. Men, en dokumentär skulle han gärna se.
”Vi vill gärna göra om materialet till en hel timme. Den skulle vi utan vidare kunna visa resten av världen”, säger han.
