SVT i Göteborg filar på fler framgångsrika nordiska format

Det vore kanske skäl att tala om en riktig formatfabrik – så framgångsrikt har SVT i Göteborg blivit på att ta fram idéer som går att använda även i de andra nordiska länderna. Christina Hill och Martina Pettersson är involverade i de flesta av de här idéerna, och ger oss en inblick i hur tv-huset arbetar med framtidens koncept.

Martina Pettersson och Christina Hill. Foto: Privat.

”Man har ju undrat lite…”

Christina Hill, programchef för fakta och underhållning på SVT i Göteborg, är knappast ensam om att tänka att SVT:s klassiska tv-frågesport ”På spåret” – vars idé föddes så långt tillbaka som 1986 – kunde ha gjorts i ett annat land än Sverige långt tidigare.

Nu är det ändtid för formatet att resa.

I vår lanserar Yle en finsk version, ”Hengaillaan”, som ska bli bolagets stora lördagsunderhållning.

”Nu har de så utvecklat en egen variant som ska sändas live. Det gör oss hälften imponerade, hälften nervösa”, säger Christina Hill.

Kollegorna från Yle reste tidigare i år till Göteborg för att följa med inspelningarna på stället. För att stärka live-konceptet så kommer Yle till exempel att ha med en kock som lagar mat i studion.

Men grundkonceptet – det är göteborgskt in i benmärgen.

Det samma gäller ”Arvinge okänd”, ett format som blivit succé även i Norge och Danmark.

Yle gör en egen version av “På spåret”. Programledare blir Jenni Poikelus och tävlingens domare är Riku Rantala. Foto: Yle.

“Uppväxta” med formatutveckling

Det krävs en förklaring här – varför är SVT i Göteborg så bra på formatutveckling? Christina Hill får med sig sin kollega och idéparhäst Martina Pettersson, projektledare och biträdande programchef i Göteborg, i diskussionen.

”Jag tror att lite av det beror på att flera av oss som jobbar här kommer från produktionsbolagssidan. Det är en viss skillnad mellan det och public service. Den programutveckling som både jag och Martina ’vuxit upp med’ handlar om just format. Vi i Göteborg har också gjort svenska adaptioner av internationella format, vi vet vad som går att skala upp i en nationell adaption. Det gör också mycket att vi är en producerande enhet. Vi vet vad som krävs för att det ska funka”, säger Christina Hill.

”Vi är nära den den producerande fabriken”, säger Martina Pettersson.

”Sedan drivs man att det är så himla kul när det sker att någon annan vill ha ens idé”, lägger Hill till.

Stor research inleder utvecklingen

När det gäller ”Arvinge okänd” så började hela projektet – som så ofta – genom en tillfällighet.

”Någon i vår projektledargrupp hade sett ett brittiskt program om företag som ägnar sig åt att söka upp arvingar. Vi började fundera på vad som händer i Sverige om någon dör med pengar på kontot. Oftast när vi börjar utveckla en idé så inleder vi arbetet med en stor researchprocess. Det föder lite nya tankar i utvecklingen. Vi trodde först att den stora grejen i ’Arvinge okänd’ var att folk skulle bli rika”, säger Christina Hill.

”Sedan visade sig att det största för arvingarna vi mötte var att få en lösning på gåtan – vem var pappa egentligen, vad var det som hände…”, säger Martina Pettersson.

Nu har SVT producerat fyra säsonger.

”Det har blivit en serie om Europas samtidshistoria, om än i en delikat paketering”, säger Hill.

För dem som deltagit i Nordvisions fakta- och kulturpitch så är ansiktena från SVT Göteborg välbekanta.

”Både ’Arvinge okänd’, ’Genjägarna’, ’Hårt väder’ och ’Sov gott’, vårt nya projekt som handlar om sömn och som lanseras i vår, har vi fått utvecklingsmedel via Nordvision. På det sättet så har vi också tidigt fått med oss de nordiska bolagen på idéerna”, säger Christina Hill.

”Vi har blivit synliggjorda på Nordvisions pitchdagar. Där har intresset hos de andra bolagen fötts”, lägger Martina Pettersson till.

Vi återkommer till processen med att ta fram nya idéer och format.

”De som leder arbetet är Martina och jag tillsammans”, säger Hill.

”Vi är båda besjälade av att det är så roligt att göra saker internt, i vårt tv-hus här. Det blir också så att vi drar till oss duktiga producenter när vi är bra på att utveckla nytt innehåll. Då utvecklar vi idéer som passar dem, och det blir som ett ekosystem som rullar på”, säger Christina Hill vidare.

Utvecklingsgruppen består i allt av fem personer. Vilka som deltar beror på hur produktionsaktiviteterna i Göteborg ser ut just då. Specialkompetens plockas också in efter behov.

Photo: Stina Stjernkvist/SVT
Arvinge okänd i SVT:s version. Foto: Stina Stjernkvist/SVT.

Mer intern produktion nödvändig

Målet är att producera ännu mer innehåll internt, det är en ren nödvändighet.

”Vi behöver kunna äga våra rättigheter, och skapa fler format internt som funkar, så att vi inte blir för sårbara och beroende av andra aktörer”, säger Christina Hill.

Genom Nordvision öppnas alltså möjligheten för att tidigt få med de nordiska kollegorna på SVT Göteborgs idéer. Även utanför det formella samarbetet träffas bolagens representanter för att utbyta tankar, säger Christina Hill.

”Vi i divisionsledningen var i Oslo och träffade NRK:s divisionsledning här om veckan. När faktacheferna samlades i samma rum så insåg vi att det finns en massa intressanta idéer som NRK förverkligar, och som vi är nyfikna på”, säger Christina Hill.

Hon och Martina Pettersson ser gärna att samarbetet i Nordvision ökas ut.

”Det är lite synd att det inte finns ett tydligt samarbete kring underhållningsprogram. Det tycker vi borde komma på plats.”

Martina Pettersson instämmer:

”Det är ett önskemål tillbaka till Nordvision!”

Stöd till norsk version av “Arvinge okänd”

Hösten 2017 fick “Ukjent arving” (NRK) 1.000.000 norska kronor i stöd ur Nordvisionsfonden.