Av Mikael Horvath
Mer än 3.300 program/episoder har, fram till och med oktober 2010, transporterats via det digitala utväxlingssystemet Nordif2. Detta är visserligen data som inte är analyserade klart ännu – program kan ibland överföras flera gånger av olika orsaker – och den slutliga statistiken presenteras först i årsrapporten för 2010. Men även om vi i nuläget inte kan avgöra om utväxlingen växt i absoluta tal (även om mycket tyder på det), så har samarbetet utvidgats betydligt, om man ser till andra kriterier.
Nya programgrupper
Under 2010 har flera olika programgrupper börjat screena program och utväxla dem digitalt via Nordif2. Drygt 200 barnprogram har erbjudits till utväxling mellan de nordiska bolagen och i stort sett alla program har tagits hem av minst ett annat bolag. En utväxlingsgrad på över 100 % således! Det är värt att tillägga att barnprogram tidigare inte utväxlats på detta sätt inom Nordvisionen.
Även andra programgrupper har börjat utväxla digitalt via Nordif2. Hit hör undervisningsgruppen som under 2010 genomfört två digitala screeningar med gott resultat. Helt nyligen har också musikprogram börjat skickas genom systemet. Något som kanske visar på behovet av en musikgrupp.
Nya former av utväxling
Utväxlingarna har också börjat att finna andra former. Den stora volymen utväxlas fortfarande via faktagruppens regelbundna screeningar av programserier som sänts, och där alla episoder finns tillgängliga för att screena. Men faktagruppen har också börjat utväxla program under pågående sändningsperiod i det producerande landet. Ett sådant exempel är utväxlingen av SVT’s kulturprogram Kobra. Där utväxlas programmen redan samma vecka som de sänds i SVT.
Andra begynnande former av utväxling är att screena program kort efter sändning för att avgöra om delar av programmet, d.v.s. reportage, kan utväxlas. Här har exempelvis de nordiska vetenskapsmagasinen tankar om hur man snabbt kan dela material, medan det fortfarande är aktuellt.
Krav på Nordif2
Det här sättet att tänka ställer nya krav på Nordif2. Systemet måste vara tillförlitligt, användarna/brukarna måste snabbt få hjälp när de har problem, och tekniska problem med systemet måste snabbt kunna åtgärdas.
För att klara detta så har en nordisk driftorganisation byggts upp. Minst två medarbetare i varje bolags driftorganisation ska kunna Nordif2 och veta hur man går vidare med support, antingen man klarar det själv, eller måste vända sig till systemleverantören.
Superusers i nyckelroll
Men det krävs också att arbetsflödet, bolagets workflow fungerar. Här kommer bolagens superusers in i bilden. Det är de som ska hjälpa användarna med utbildning och brukarrelaterade spörsmål. Men det är också de som ska övervaka att bolagens användare/brukare håller sig till överenskommen metadata-standard, något som är absolut nödvändigt för att samarbetet mellan bolagen ska fungera.
Detta kräver resurser i form av tid och dedikation. Något som dessvärre inte alla bolag klarat av att leva upp till ännu.
Bolagens ansvar
Systemet är sedan en tid driftsatt i varje bolag. Detta innebär att det nu är varje bolags eget ansvar att se till att driftorganisation och superuserstöd fungerar. Målsättningen för 2011 är att därför att Nordif2 ska fungera lika väl, i avseende av support och tillförlitlighet, som bolagens egna arkiv- och transportsystem. D.v.s. att brukare snabbt ska få hjälp vare sig det rör sig om brukarrelaterade frågor, eller om tekniska fel.
Ytterligare en faktor som ställer krav på tillförlitlighet är att nyhetsverksamheten under våren 2011 ska flytta över sin verksamhet från det gamla systemet Nordif1, till Nordif2.
I januari 2011 kommer superusers inom bolagens nyhetsverksamhet att utbildas på Nordif2. Säkerhetsuppdateringar av systemet ska då vara genomförda. Och när sedan tester genomförts av de nya funktioner som ska garantera nyheterna en snabb överföring av reportage och material, kan nyheterna inleda övergången till Nordif2.
Pengar att tjäna
Men arbetet med att utöka och förbättra förutsättningarna för den nordiska utväxlingen stannar inte där. Inom en nära framtid kräver en omfattande del av bolagens produktion överföringsmöjligheter i HD. Dramaavdelningarna producerar redan idag i HD och de mer än 250 episoder av dramaprogram som årligen utväxlas mellan bolagen, kostar idag mer än 1 miljon danska kronor, enbart i band och kopieringskostnader.
Därför är arbetet redan igång med att uppgradera utväxlingssystemet till ett Nordif3 – som klarar HD. Men detta är ett flerårigt projekt, eftersom bolagens teknik och strategier måste koordineras. En realistisk tidpunkt för när ett Nordif3 kan vara på plats beräknas i dagsläget vara kring 2012/2013.
Till dess måste arbetet med att utveckla arbetsflöden i och mellan bolagen, samt att säkerställa tillförlitligheten av Nordif2 fortsätta.
