Nordisk programutveckling förankrar samarbetet

Det här med att utveckla ett projekt tillsammans är kanske inte det enklaste och mest kostnadseffektiva sättet att utveckla nya program, men samtidigt är det väldigt viktigt konstaterar Holm.

− Det hjälper medarbetare att förstå vikten av nordiskt samarbete och förankrar det långt nere i redaktionen. Annars kan någon som enbart jobbar med ett program ha det ganska svårt att se nyttan av nordiskt samarbete. Med ett projekt som det här kan man föra ner förståelsen på en konkret medarbetarnivå,anser Holm. Dessutom var det otroligt lärrorikt att inspireras av varandra, att få sätta sig ner tillsammans med nordiska kolleger och få tid att fokusera på ett ämne, fortsätter hon.

Just av den anledningen tycker hon det är viktigt att vi fortfarande också utvecklar saker tillsammans som i det här fallet. Det här trots att det allra vanligaste sättet att utveckla program som blir nordiska samproduktioner är att förädla idéen i ett bolag och sen presentera den som en samproduktion där övriga länder kan delta.

I det konkreta projektet träfffades redaktörer från NRK, FST och SVT tillsammans för en workshop som leddes av Ingirid Hafstad/NRK och Petra Holm. Första dagen screenade man nästan enbart program för att få en gemensam syn på utbudet inför kvällen och dag två, då det konkreta ideandet tog vid.

Själva projektet resulterade sen i tre konkreta programidéer till samproduktioner som presenterades för beställarna under NV-mötet i Reykjavik. I någon form kommer ideerna också att bli verklighet, även om det i skrivande stund fortfarande är oklart exakt vilka av ideerna man kommer att gå vidare med. Sannolikt blir det så att ett land producerar en serie, medan ett annat land kommer att göra en annan serie – som samproduktioner då givetvis.

− Ett utvecklingsprojekt som det här ger dem möjligheten att uppnå något tillsammans – det kan dessutom medföra att kontakter knyts, vilket kan vara värdefullt på helt andra plan än bara det konkreta projektet, säger Holm.

Just i barngruppen ser Holm en trend där samproduktionerna blir allt kostsammare och dyrare, inte minst eftersom ett enskilt land inte kan förmå att ensamt producera det kostsamma dramaproduktionerna.

Samtidigt är det viktigt att skapa program som skildrar nordiska barns verklighet och som kan bli inslagsserier i sändningarna runt om i Norden, som exempel nämner Holm till exempel Ada Badar / 8 små historier eller Kom og Leg, Lycka är, eller det aktuella projektet kring småbarndokumentärer.

Det största hindret mot den här typen av produktioner är just tid och kostnader tror Holm. Det är svårt att i bolagen hitta den tid och de pengar som krävs för att kunna idea fram en nordiskt projekt som det här – även om det kan vara väldigt värdefullt i slutändan.