Knappt två månader kvar till premiär, och luften i klipprummet på SVT i Malmö är fylld av intensitet.
Snart ska tittarna runtom i Norden få ta del av den omfattande historia om den elektroniska musikscenen som musikredaktörer i alla fem länder arbetat på.
Under hösten 2021 berättade vi om kulturprojektet, som då fått stöd ur Nordvisionsfonden till ett konkret, redaktionellt samarbete. SVT:s projektledare Fredrik Norberg hade en vision om att berätta historien om det nordiska elektroniska musikundret, och det med hjälp av kollegor från alla fem länder.
Vi har haft ett ’tankemonster’ tillsammans
Snabbspola fram till våren 2023, och Norberg kan se tillbaka på samarbetet.
”Vi hittade ett ämne som tilltalade alla länder, och där vi hade i stort sett lika mycket att komma med. Jag kände att det här var en historia som man hade lust att berätta”, säger han.
En viktig ingrediens var det gemensamma intresset, och även att det fanns redaktörer i alla länder som brinner för den elektroniska musiken, och som vill komma ombord på projektet.
Fredrik Norberg tror att nyckeln till framgång i kommande nordiska projekt finns just där – att leta efter de stora gemensamma nämnarna.
Serien kommer att innehålla inslag från flera länder i varje program. Däri ligger också en av utmaningarna, berättar Norberg: att få det att kännas som en, gemensam serie.
”Vi har haft ett ’tankemonster’ tillsammans, med många möten”, säger Norberg.
Prestigelös diskussion gagnade samarbetet
I startfasen ordnades möten på Teams där kollegor från alla länder slöt upp och gick igenom idén, bröt ner den i detaljer och slutligen enades om vilka artister som skulle vara med, och hur programmet skulle komma att se ut.
”Det var högt i tak på mötena, och ingen prestige. Alla vågade vara med och säga vad de tyckte”, minns Fredrik Norberg.
När han nu ser råmaterialet i klipprummet möts han av en lärdom från projektet – det finns alltid saker att förbättra.
”En sak vi upptäckt är frågan om hur vi intervjuar. Det är rätt enkelt att göra formatmallar på bildspråket och seriestrukturen, men det är en helt annan sak när man ska göra något liknande för själva intervjutekniken. Vi har ju naturligt väldigt olika sätt att intervjua på, inte bara mellan länderna, utan även mellan olika typer av redaktioner och olika reportrar. Där känner jag att vi som redaktörsland kunde ha varit ännu mer tydliga och att vi skulle ha lagt mer tid på våra gemensamma möten, så vi alla gjorde intervjuerna på ett mer liknande sätt. Det hade underlättat i redigeringen.”
Jag har både upptäckt och återupptäckt mycket musik i redigeringen
Med det sagt: Rätt personer har varit på rätt plats, intygar Norberg. Han hade föreställt sig ett långt mer komplicerat arbete över landsgränserna, där mycket tid skulle gå åt till att jaga varandra. Så blev det inte alls.
Kontakterna till artisterna som de nordiska kollegorna har visade sig vara en guldgruva. Nästan alla musiker som redaktörerna ville ha med kunde de också ordna.
”Och de vi inte fick med har vi fått grymt arkivmaterial att bygga på.”
Problemet, säger Fredrik Norberg, har snarare varit att få med allt relevant i avsnitten.
”Beslutet om trettio minuter långa delar kan jag i vissa stunder ångra lite i efterhand. Programmet hade mått bättre av en längre tid per program, när vi ska ha med fem länder.”
Arkivet en skattkista
En annan upptäckt han gjorde under resans gång var det oändligt rikliga arkivmaterial som finns hos de olika bolagen.
”Tänk att vi kan utnyttja varandras arkiv som vi gör i den här serien. Det har bjudit på riktiga wow-upplevelser, och det är något vi ska göra mycket mer framöver”, säger Norberg.
Nu pågår klippningen av den elektroniska musikhistorien som bäst, centralt hos SVT, och den 14 juni ska serien ha premiär, online och linjärt, hos SVT och Yle. NRK, DR och RUV följer efter senare.
Det är således bråda dagar hos Fredrik Norberg i Malmö.
Också en musikfantast som han själv kommer att ha glädje av den här serien, säger han.
”Jag har både upptäckt och återupptäckt mycket musik i redigeringen, inte minst en hel del finsk musik. Finland har varit lite av en svart fläck för mig musikmässigt, och det görs så mycket bra där inom den elektroniska scenen.”
Samarbetet har inte avskräckt honom – tvärtom:
”Det har gett så många nya insikter och infallsvinklar. Det här ska vi göra mer av!”
Norbergs tankar om en lyckad, konkret samproduktion
- Hitta de gemensamma nämnarna – ämnen som intresserar och engagerar i alla länder
- Få med rätt medarbetare och se till att de är på rätt plats i samarbetet
- En gemensam tanke om formspråk och tillvägagångssätt
- Högt i tak och fri diskussion på mötena
- Utnyttja de fantastiska arkiv-tillgångarna
