Av Marit Ingves
Nordic representative
Representation of Nordic Public Service Broadcasters, Bryssel
I EU-planerna som nyligen blev kända, ingår ett så kallat ”public value test”, där tjänstens sociala, demokratiska och kulturella värde ska mätas. Samma krav ställs på betydelsefulla ändringar i det existerande utbudet – till exempel då en ny barnkanal ska inleda sin verksamhet. Dessutom ställs kravet på en analys av hur den nya tjänsten påverkar marknaden. Ur ett EU-perspektiv finns det inga hinder för public service att utvidgas till nya medier – men det ska, enligt förslaget, enbart vara möjligt på vissa villkor. Det vill säga att medlemsstaterna inför en förhandsgranskning av en ny betydelsefull tjänst.
Strängare krav
Generaldirektoratet tillbakavisar att förslaget om en förhandsgranskningen handlar om en harmonisering av reglerna för public service på EU-nivå. Trots det efterlyser tjänstemännen gemensamma principer, samt i detalj beskrivna strukturer och kriterier för hur prövningen ska genomföras. Konkurrenterna ska tillfrågas och på så sätt försöker de få inflytande över vad Public Service bolagen får och inte får göra. Analyserna bör dessutom utföras av ett oberoende organ eller ett internt som är fristående från bolagsledningen.
Förslaget ställer också ännu strängare krav än tidigare på hur länderna kontrollerar att bolagen levt upp till sina uppdrag. Generaldirektoratet föreslår vidare att betaltjänster, i begränsad utsträckning, skulle vara tillåtna. Public service bolagen skulle också ges rätten att bygga upp reserver på cirka tio procent av den årliga budgeten.
Med hjälp av förhandsgranskningen vill direktoratet främst skära ner tjänstemännens arbetsbörda. Den förorsakas av de många klagomålen från konkurrenterna som landar på direktoratets bord i Bryssel. Målet är också att skapa större klarhet på marknaden, både för public service bolagen och de kommersiella konkurrenterna.
Medlemsstaterna i centrum
Enligt Amsterdamprotokollet har medlemsstaterna rätt att besluta om finansieringen och hur public service byggs upp. Det är en nationell angelägenhet. Men, enligt protokollet bör länderna också beakta unionens konkurrenslagstiftning. Protokollet har därför översatts till interna regler för kommissionen. De ingår i ett meddelande från 2001 som nu ses över. Samtidigt slår juridisk expertis fast att det i EU-regelverket inte finns något som ger kommissionen befogenheter att i ett meddelande, påtvinga medlemsländerna, en ny detaljerad förhandsgranskning. Dessutom slog EG-domstolen, i första instans, nyligen fast att definitionen av public service-bolagens uppdrag inte kan vara beroende av de kommersiella bolagens utbud. Det skulle inkräkta på medlemsstaternas rätt att bestämma över public service medier.
Motstånd mot kommissionens planer
Ett 20-tal länder, av 27, motsätter sig kommissionens planer. De anser att det enbart behövs små ändringar i det nuvarande regelverket. De går speciellt emot kravet på en analys av hur en ny, betydelsefull tjänst påverkar marknaden. EBU och de nordiska public service bolagen stöder den linje majoriteten av medlemsstaterna valt. Förslagen hotar public service bolagens möjligheter att utvecklas och vara innovativa inom ett område där också deras framtid ligger – inom de nya medierna och speciellt på nätet där allt fler, speciellt ungdomar, tillbringar sin tid.
Många frågor på bordet
Det finns flera juridiska problem på bordet. Men, främst är det här en politisk armbrytning mellan medlemsstaterna och kommissionen. Förslagen väcker många frågor: Var går gränsen mellan medlemsstaternas rätt att organisera samt finansiera public service verksamhet? Vad är kommissionens samt konkurrenspolitikens makt över public service media och speciellt över kulturens roll inom EU? Hur långt är länderna beredda att avstå från de befogenheter som traktaten ger dem, för att komma generaldirektoratet för konkurrens till mötes? En annan fråga är hur långt marknaden får råda över public service medier som är direkt kopplad till de sociala, demokratiska och kulturella behoven i samhället samt kravet att upprätthålla mediepluralism?
FAKTA:
- Licensintäkterna ses som statligt stöd som i princip är förbjudet. Men, medlemsstaterna kan göra vissa undantag för tjänster i allmänhetens intresse
- EU generaldirektoratets förslag om förhandsgranskning är ett led i en översyn av EU-reglerna för finansieringen av public service medier som ingår i ett meddelande från 2001
- Förslaget till ett nytt meddelande är ute på remiss fram till den 15 januari 2009
- Om förslaget går igenom ersätter det de nu gällande reglerna från 2001
- De nya reglerna ska vara på plats under våren 2009
- Amsterdamprotokollet undertecknades 1997
