En tydlig kod för framgång hos unga

För DR blev projektet med att introducera minidatorn Micro:bit för Danmarks skolelever en omedelbar framgång. Teamet fick börja utveckla nya mål i all hast. På Island har kodningsäventyret lett till långt fler samarbeten för RÚV. Från båda håll kommer uppmuntrande ord till nordiska kollegor: Testa gärna det här!


Av: Tommy Nordlund

För ett par ovana ögon ser minidatorn Micro:bit kanske inte mycket ut för världen. I förpackningen ligger ett moderkort – en bit på fyra gånger fem centimeter, det vill säga som ett halvt kreditkort, ungefär. Frågar du däremot skolelever i Danmark eller på Island, så har de redan insett kraften i tekniken.

Måndagen den 24 september lyckades tio elever från Danmarks fjärde klass öppna Langebro i Köpenhamn genom att programmera sina Micro:bit-enheter.

Brospektaklet var en del av DR Ultras satsning på Micro Bit. I augusti i år fick de 55.000 första skolbarnen i Danmark sin lilla box. Såväl DR:s som RÚV:s satsningar är i sin tur inspirerade av BBC:s Micro:bit-projekt – den största undervisningssatsningen som det brittiska bolaget gjort på 30 år. Med hjälp av datorns unika kodspråk, lär sig elever runt om i länderna av styra sina Micro:bit, och möjligheterna för vad de kan göra verkar bara begränsas av fantasin.


Danska elever öppnade en bro med hjälp av mikrodatorerna. Foto: Bjarne Begius Hermansen/DR


Treårsmålet nåddes på några månader

Datorerna i sig är fondfinansierade, DR står för inspiration, evenemang och annat innehåll. Till exempel så har Micro:bit skrivits in i handlingen för serien Klassen.

Morten Skov Hansen, kanalredaktör på DR Ultra, intygar att projektet för DR:s del redan gått långt över förväntan, trots att startskottet gick så sent som i höstas.

”Nu är 90 procent av alla fjärdeklassare i Danmark med, så vårt mål att få med alla inom en treårsperiod är ju redan i princip knäckt”, säger han.

Att Ultra:bit snabbt vann popularitet orsakade närmast en positiv kris för Ultra-gänget. De fick sätta igång arbetet med att utforma nya planer och mål – vad är det nu som ska uppnås under de kommande två åren?


DR:s Morten Skov Hansen. Foto: Bjarne Begius Hermansen/DR.​​​​​​​

Viktigt att förankra bland lärarna

Bakom framgången ligger inte minst ett gediget förarbete, säger Morten Skov Hansen.

”BBC hade ju mycket material som vi fick ta del av i början, men vi förstod att en stor del av utmaningen ligger i att förankra projektet hos skolorna och lärarna”, säger Skov Hansen.

Därför var DR Skole ute och diskuterade med lärare runtom i Danmark i april, trots att själva Ultra:bit-projektet skulle dra igång först i augusti. Det gav resultat – nu märker Ultra att det är aktivitet bland lärare och elever också på kvällstid, och inte bara under skolans lektioner. Projektet har fått ett eget liv.


​​​​​​​RÚV:s Sindri Bergmann Þórarinsson.



Fyra månaders planeringstid

Sindri Bergmann Þórarinsson, projektledare på isländska RÚV, berättar om liknande erfarenheter, efter två aktiva år med Micro:bit. 

När väl landets Kultur- och undervisningsministerium insett hur framgångsrikt BBC:s försök varit, så kom förfrågan till RÚV snabbt – skulle inte de kunna göra något liknande? Det var bolagets avdelning för ungt innehåll, KrakkaRÚV, som fick anta utmaningen.

”I slutändan hade vi fyra månader på oss att få ihop det här. Vi byggde en webbplats och en plattform, och tillsammans med isländska kändisar gjorde vi 20 introduktionsvideor. Lägg därtill olika videor med uppgifter till eleverna”, berättar Bergmann Þórarinsson.

Sedan gick startskottet. Alla elever i sjätte och sjunde klass fick en egen minidator. Under andra året ökade antalet användare ytterligare, då det årets sjätteklassare fick sina Micro:bit.

”Vi har fått en massa hyllningar från olika håll, och vi nådde våra mål. Framför allt har det här ökat antalet samarbeten för oss, och det är väldigt positivt”, summerar projektledaren.

Islands största IT-företag har varit med på ett stort hörn, och gett lärarna gratis utbildning i hur de i sin tur ska lära sina elever att komma in i kodandet.

Sindri Bergmann Þórarinsson är glad för att historien om Micro:bit fortsätter i de isländska skolorna.

“Vi stöder det här fortsättningsvis, men framöver blir det i en annan form. Varje sjätteklass kommer att få ett eget ‘klass-kit’ i stället för att var och en av eleverna har en egen dator. Så projektet kommer att fortsätta, och börja leva självständigt – vilket var precis vad vi hoppades på”, säger han.


Lär ut ett kritiskt förhållningssätt

Hos DR ser Morten Skov Hansen en bredare betydelse för hela Ultra:bit. Namnet har projektet fått ärva av innehållsenheten för äldre barn, Ultra.

”Ända sedan Ultra lanserades så har vi haft en ambition kring digital utbildning. Det kan handla om förståelse för teknologi, och om barns agerande på sociala medier. Vi inledde Ultra:bit med att lära eleverna om kodning, men nästa år kommer vi att tala om saker som hacking och grooming. Då har barnen redan ett språk för teknologin, och kan börja förhålla sig kritiskt till den”, säger Skov Hansen.

Under projektens gång har RÚV och DR haft nytta av varandra, och kunnat byta såväl idéer, erfarenheter som utbildningsmaterial. Dessutom har kontakten med BBC varit löpande.


Möjlighet till större nordiskt samarbete

Morten Skov Hansen föreställer sig att ett ännu större samarbete kunde födas inom de kanaler som Nordvision tillhandahåller.

Sindri Bergmann Þórarinsson hoppas också att fler av public service-bolagen intresserar sig för projektet.

”Micro:bit-datorn är fantastisk. Den visar hur kodandet hör ihop med elektroniken. Jag skulle definitivt rekommendera andra att delta i det här på något sätt.”