’Arvinge okänd’-formatet reser i Norden

Av Malena Nilsson (SVT Göteborg)

’Arvinge okänd’ bottnar i en spännande jakt på en eller flera personer som har ett arv att vänta, men som svenska myndigheter misslyckats att nå.

”Formatet ger även historisk bakgrund, med arkivbilder som knyter an till arvingens släkt och det allmänmänskliga som vi kan re­latera till i våra egna familjerelationer,” säger Bo Sjökvist, producent och den som lett utvecklingen av formatet.

Idén pitchades av SVT Göteborg för de nordiska beställarna i Nordvisions faktagrupp, som blev mycket entusiastiska för förslaget.

”Beställarna önskade sig en välkomnande och spännande pro­gramserie. Där har vi lyckats tycker jag. Och tittar man bara i siffror så var målet att vara slot-vinnare och det har vi varit genomgående,” säger Martina Pettersson projektledare för ’Arvinge okänd’.

Utöver att DR och NRK är igång är det senaste att Holland har tecknat en option för formatet och Kanada visar intresse.

Försök att upprepa succén
Inför säsong två är struktur ledordet. En efterbearbetningsprodu­cent behövs och man testar Movie Magic, ett planeringsverktyg som tidigare mest använts inom drama. Redaktionen blir bland de förste i världen med att testa mjukvaran Glookast, vid intankning. Allt för bättre taggning av stockshots, realitypartier och synksituationer.

Programledarna Kattis Ahlström och Niklas Källner har fått extremt mycket kärlek från publiken och är peppade att fortsätta leda serien.

”Många har berättat att serien betytt mycket för dem. De har up­pskattat blandningen av historia och mänskliga öden. Det är också flera tittare som berättat att de sökt upp släktingar de tappat kontak­ten med då de insett att livet är kort och att nära relationer trots allt oftast är det viktigaste vi har,” säger Kattis Ahlström.

DR har premiärnerver
Dorthe Vest Andersen, redaktör för danska versionen ’Forsvundne Arvinger’, är inne på samma linje. Public service-värdet är att få något mer än en berörande berättelse, till exempel historiska perspektiv som man kan bli klokare av, menar hon.

När de danska arvingarna snart möter publiken är det flera skillnader från ursprungsformatet. De flesta arvingarna hittas till exempel i Danmark och inte utomlands som i samtliga svenska pro­gram och programlängden är bara 43 min. Programledarparet är en spännande duo.

”Vi har Mette Frisk från DR i sällskap med Adam Jon Kronegh, arkivarie på Riksarkivet.”

Ett faktum som också utnyttjas är just att Riksarkivet är en sv­årslagen miljö med en takhöjd på 12 meter.

NRK är också i startgroparna för att göra sin variant av programmet.

”Vi kommer till exempel inte att kunna visa interiörer från arkiven som både Danmark och Sverige gör av den enkla anledning att vi inte har dem,” säger Elin Helgheim, projektledare på NRK, som just nu är i researchfasen.

Elin Helgheim har också varit på studiebesök i Göteborg.

”Det kändes bra, vi får ringa när som helst och fråga allt vi vill.”