The Saga of Our Common Sea – berättelsen om Östersjöns händelserikahistoria – är namnet på dokumentärserien. Under 2019 sättsarbetsteamet ihop och manusskrivandet ska komma igång. Men redan nu har Yles finska faktaavdelning kommit till nya insikter.
”Du måste tänka stort”, säger Ari Lehikoinen, producent.
Gemensam skådeplats för nordisk historia
På sätt och vis är Östersjön ett naturligt föremål för granskning närdet gäller nordisk historia: vattnen knyter samman Skandinavien och Finland, och har varit skådeplats för såväl framgångsrika seglatser, som blodiga sjöslag och tragedier.
”De nordiska public service-bolagen saknade ett genuint, gemensamtnordiskt ämne på faktaområdet, och Östersjön om något är etttema som förenar oss”, säger Ari Lehikoinen.
Han tillägger att det såklart tidigare gjorts innehåll om naturenoch människorna kring Östersjön, men det saknades en djupgåendeserie om den historia som gömmer sig i farvattnen.
”Vi började fundera på det: hur väl har vi tidigare berättatom vår gemensamma maritimahistoria, som är både rik påberättelser och färgstarka personer? Vi behövde inte studera ämnet länge innan det började gå upp för oss vilken skattkista av berättelser som vi stött på”, säger Lehikoinen.
Skeppsvrak döljer okända berättelser
Ju mer man undersökte, desto större blev ivern. Ett av Yles mer spektakulära faktaprojekt hade fått sin början.
Nu är en faktaserie i fem delar under planering.Ryggraden i berättelsen är fem skeppsvrak som gömmer berörande historier på havets botten. En sådan händelse är slaget vid Svensksund år 1790, utanför nuvarande Kotka i Finland.
Den svenska flottan försökte under ledning av kung Gustav III anfalla Sankt Petersburg. Det misslyckades och kom att bli kungens sista stora krig. Händelsen blev också skådeplats för ett av de största sjöslag som Östersjön upplevt.
Yles satsning motsvarar storheten i drabbningarna.
”Vår utgångspunkt är ambitiös”, säger Ari Lehikoinen lite nedtonat.
”En historisk serie av det här slaget behöver mycket, bland annat så kallad vfx-grafik och 3D-modellering. Det arbetet sätter vi igång med under det här året. Utöver det söker vi såklart samarbetsparter, vi sätter ihop den ekonomiska biten, vi går igenom arkiv och finslipar manuset. Vi tänker oss också att filma en del innan året är slut”, säger han.
Genom samarbetet inom Nordvision har Yle sökt intresse bland de andra public service-bolagen. Blicken är också inställd på de baltiska länderna och Tyskland.
Nordvision med i utvecklingen
Det nordiska samarbetet är en förutsättning för att hela satsningen ska bli verklighet, konstaterar Laura Vehkaoja, exekutiv producent på Yle Fakta.
“Nordvisions utvecklingsstöd har varit väldigt värdefull hjälp för oss. Kanske kunde vi, de nordiska public service-bolagen, framöver fokusera ännu mer på stora gemensamma satsningar. Här vill vi berätta om vår gemensamma historia i samarbete med de andra bolagen”, säger hon.
Målgruppen är både bred och fokuserad. I princip hoppas Yle fånga alla under 50 år, men särskilt vill man nå yngre, och i synnerhet unga män. Då behövs en berättelse som får tittaren på kroken, och det tror Laura Vehkaoja att hon nu har.
”Digitaliseringen ger oss möjlighet att bygga bilder på ett helt annat sätt än tidigare. Vi kan dyka ner i sådana världar och tidsepoker som det inte finns bildmaterial från, förutom målningar då. Vi har dessutom börjat planera möjliga virtual reality-innehåll i samband med serien”, säger hon.
Välkända förebilder
I första hand görs serien på svenska, och drivs av en värd. Ändå hör många andra språk till Östersjöregionen, och tanken är att språkrikedomen ska höras i slutprodukten. Rysslands kejsarinna Katarina II ska tala ryska, exempelvis.
Att satsningen är ambitiös vittnar också referenserna om.
”En förebild är Game of Thrones, även om den produktionen såklart spelar i en annan liga”, säger Vehkaoja.
Det ska vara storslaget och dramatiserat, men med avstamp i verkligheten.
År 2021 får vi förhoppningsvis uppleva slutresultatet – ett nytt sätt att berätta om vår gemensamma, nordiska historia.
