Kan du berätta lite om dig, och din Nordvisionsbakgrund?
Min familj har en sommarstuga i Snapperstuna, och det betyder att jag är ett finskt undantag i en svenskspråkig kustregion. Det svenska språket är ändå ett minoritet i Finland, det finska språket i Norden, och hela Norden ett minoritet i hela Europa. Men minoritetsperspektivet piggar up livet, kan man väl säga! Jag har det skönt med en blandning af språk – eller en babylonisk förbistring af språk, och jag uppskattar, att jag kan jobba med program, som jag har stor respekt för.
Jag har jobbat aktivt med nordiska projekt från den första ‘Nordic Screening’, som är en försäljningsevenemang. Som NV-koordinator har jag jo jobbat sedan 2004, när YLE:s erfarna Nordvisions-medarbetarna blev enten pensionerade, eller flyttade till andra funktioner inom huset.
Hurdan är en finsk NV-koordinators arbetsdag nu om tiden?
Min arbetsdag börjar och slutar med e-mails: jag förtolkar de budskap som jag får, och förmedlar dem till de rätta personerna. Förtolkning är också mycket mera än översättningar, har jag upptäckt. Et perspektiv i detta jobb är de beständiga organisationsändringar, som betyder många utmaningar i det dagliga arbetet. Men jag gillar om att jobba med människor!
Vilka frågor får du för det mesta som NV-koordinator?
Det är en bra fråga. Jag får många frågor från NV-sekretariatet; ”vem deltar, kan du kolla detta…” och så vidare. Dom flesta hos YLE kommer faktisk inte till mig och frågar, men sitter egentlig kvar utan de nödiga upplysningarna. Som NV-koordinator är det viktigt att hitta tid till att kommunicera med produktionsfolk och andra kontakter, och skapa förutsättningar för samarbetet – man borde informera, förklara, och marknadsföra!
Vilka delar av YLE-organisation jobbar du oftast med?
Mina samarbetspartners är kanalchefer, programchefer, beställare, producenterna från drama och dokumentär, YLE FST, YLE Export och import och statistikfolk. Och självklart de andra NV-koordinatorer.
Hurdan ser det nordiska samarbetet utifrån et finskt perspektiv?
Man behöver målmedvetenhet, självförtroende, och ’social skills’ för att nå en samförstånd. Kreativ tänkande behövs också till de gemensamma nordiska projekten. Man skal också försöka förbereda sina presentationer så bra som möjligt. De nordiska länderna har jättestora möjligheter att samproducera projekt, som har et unikt värde. Et exempel på detta är ’Kontrapunkt’-programmet, som var någonting mera en summan av sina delar.
Har du några idéer om förbättringar inom det nordiska samarbetet?
Man skal kunna ge ifrån sig fördomarna och ta med det engelska språket till samarbetet. Hela samarbetet saknar lite mera flexibilitet i formen.
Vilken erfarenhet kommer du bäst ihåg från din tid med Nordvisionen?
Lars von Triers ’Riget’. Jag älskar det danska språket. Jag kommer också ihåg Nelson Mandelas besök i Tromsø. En 12-årig vacker flicka stod framför scenen, och tittade begeistrad Mandela och sade: – han är så vacker! Eller kanske var det Leif Jakobson i höga hälar och rokokoo-klädning på NV-mötet i Stockholm…
Tip: om du vil väta, vem NV-koordinatoren är i ditt bolag, kontakt vänligst sekretariatet.
