Snabbhet och dialog – så görs nyheter för unga

Coronapandemin har gjort det tydligt att behovet för korrekt och snabb information är avgörande för nyhetsanvändarna. De unga har i hög grad tytt sig till public service med sina frågor, och de nordiska bolagen har i sin tur utvecklat nya tjänster för att tillmötesgå publikens behov.

Yles Kirsi Teräväinen och SR:s Caroline Lagergren berättar om nyhetsarbetet för den unga publiken.

Yles Kirsi Teräväinen och SR:s Caroline Lagergren berättar om nyhetsarbetet för den unga publiken.

Här ger Kirsi Teräväinen, innehållschef på Yles nyhets- och aktualitetsredaktion, och Caroline Lagergren, nyhetschef på Sveriges Radios P3 Nyheter, en inblick i hur arbetet har gått under de senaste månaderna.

Hur har nyhetsarbetet för den unga publiken gått under pandemin?

Caroline Lagergren, SR P3:

”Under coronapandemins start såg vi på P3 Nyheter en kraftig uppgång vad gäller antalet följare på Instagram. Suget efter uppdateringar var enormt och när vi gjorde en frågestund på Instastories, med frågor kring corona, kom det tusentals frågor. Vi har även sett en uppgång i lyssning på några av våra nyhetsdokumentärer från våren och sommaren, både på en om just corona-utbrottet men också på andra ämnen.”

Kirsi Teräväinen, Yle:

”Antalet användare växte på våra webbtjänster rejält i alla åldersgrupper som en följd av corona. Sammanlagt var ökningen 64 procent, och de här förhöjda nivåerna har hållit i sig. Å andra sidan så har vi ändå inte lyckats öka de ungas andel bland dem som använder oss, utan de nivåerna ser i förhållande ut som hos de andra åldersgrupperna innan corona peakade.”

Caroline Lagergren:

”Jag tycker att samhällsengamanget och nyhetssuget från den unga publiken växt under pandemin och vi har ökat stort i följarantal i sociala medier.”


Kirsi Teräväinen, innehållschef för Yles nyhets- och aktualitetsenhet. Foto: Yle.

Vilka verktyg har bolagen använt för att hålla kontakt med de unga?

Caroline Lagergren:

”Vi har fortsatt att använda Instagram och live-radion, med möjlighet att kommentera, sms:a in frågor och även ringa in. Vi har också testat att jobba mer med ämnesreportrar, där en reporter under hela våren specialbevakat corona och varit med dagligen i program och på Instastories. Men det vi framförallt jobbat mer med är frågestunder på Instastories.”

Kirsi Teräväinen:

”Snart efter att coronakrisen börjat så tog vi i bruk en chat i samband med våra direktsändningar. Folk fick fråga och vi försökte svara så snabbt vi kunde. Vi fick med experter som svarade direkt på användarnas frågor. Frågorna berättade också för oss vad folk undrade över, och så gjorde vi innehåll på basen av det. Det var första gången, under våren, som vi hade en chat i användning så här brett. Efter det har flera andra avdelningar börjat använda chatverktyget, och vi har på gång en mycket mer användarvänlig version. Vi kommer till exempel att använda chatten i samband med USA-valet.”

”Det var egentligen en tillfällighet att vi drog igång vår nyhetspodcast för unga, ”Takaisin Pasilaan” (”Tillbaka till Böle”, stadsdelen i Helsingfors där Yle har sitt huvudkontor), precis när coronan började. Vi hade höga förväntningar, men podcasten har inte helt lyckats. Podden kommer ut två gånger i veckan och behandlar veckans mest intressanta ämnen ur en ung publiks synvinkel. Vi vill ändå inte ge upp podcasten ännu, utan fortsätter att utveckla den."

"Vi har också precis lanserat vår nyhetshelhet för barn, Yle Mix. Där publicerar vi på Yle Arenan och Youtube två gånger i veckan. Utöver det publicerar vi också på Tiktok.”

I den bästa av världar så kunde vi också göra gemensamma innehållsprojekt, som bildar en bred nordisk helhet.
- Kirsi Teräväinen, Yle

Har det kommit fram nya behov hos den unga publiken?

Caroline Lagergren:

”Nej, inga större behov, utan ett fortsatt sug efter snabba uppdateringar men också ett drag efter poddar med längre kontext, och en önskan om andra ämnen än corona. Publiken vill ha spänning, men ändå inte alltför tunga ämnen.”

Kirsi Teräväinen:

”Coronavåren visade att människor är intresserade av nyheter när det händer något stort. Att sätta saker i en riktig kontext, att få fram ny information, och att förenkla på ett intressant sätt – där var huvudpunkterna i arbetet. Å andra sidan: när den värsta krisen var över så längtade användarna efter andra nyheter, särskilt goda nyheter. Vi kunde märka att publiken fick en överdos av corona.”


Caroline Lagergren, nyhetschef på SR P3 Nyheter. Foto: SR.

Vilken är den verkliga skillnaden mellan ”nyheter för unga” och ”vanliga” nyheter?

Caroline Lagergren:

”Jag tror att tonen och tilltalet är avgörande, informationen kan vara mycket densamma oavsett ålder. Men unga är snabbare och vill ha det viktigaste först, och de kräver en snygg paketering och en tydlig vinkel, magasinprogram fungerar inte. Unga vill också ha det när de själva vill ha det och väntar inte till nästa dag.”

Vad kan det nordiska samarbetet göra på det här området?

Kirsi Teräväinen:

”Goda exempel från grannländerna är guld värt i vårt eget utvecklingsarbete. Förra höstens seminarier i Nordvisions regi var väldigt inspirerande för min egen del. Jag tror att, när vi väl kommer över det här intensiva corona-skedet, så är de årliga träffarna inom Nordvision det bästa vi kan få. Varför inte också utveckla gemensamma experiment, om vi kan hitta finansiering för dem. I den bästa av världar så kunde vi också göra gemensamma innehållsprojekt, som bildar en bred nordisk helhet.”

Caroline Lagergren:

”Jag tror framförallt att det kan vara inspirerande och leda till fler idéer – och gärna samarbeten.”