NRK på Svalbard – ultimat slow-tv under nio dygn

Längre, långsammare, och samtidigt med större intryck än någon gång tidigare. Nu drar NRK:s senaste slow-tv-äventyr igång, och resan går till Svalbard. Både i tv-rutan och på nätet utlovas nio dygn, eller 13319 minuter, av miljöer som de flesta aldrig haft chans att uppleva – tills nu.

Fotograf Jan Benkholt till vänster, och guiden Jim Mayer till höger. Jan Benkholt har varit specialfotograf i alla NRK:s slow-tv-produktioner. Mayer är båtförare i Hurtigrutens expeditionsteam. Foto: NRK.

Fotograf Jan Benkholt till vänster, och guiden Jim Mayer till höger. Jan Benkholt har varit specialfotograf i alla NRK:s slow-tv-produktioner. Mayer är båtförare i Hurtigrutens expeditionsteam. Foto: NRK.

”Det här programmet är som livet självt – ibland mödosamt och tråkigt, och så plötsligt får du syn på upplevelser som du aldrig sett förr, och som griper tag i dig. Djurliv, färger, geologi, isformationer... Mäktiga intryck som sätter spår."

Projektledare Thomas Hellum och NRK står i beråd att släppa lös sin senaste långsamma tv-produktion – ett koncept som bolaget blivit världskänt för.


Fartyget Spitsbergen har en central roll i hela produktionen. Foto: NRK.


Det ultimata projektet för slow-tv

År 2011 tog NRK tittarna med på den internationellt kända Hurtigruten. Undersökningar som gjordes efteråt visade att tittarna i genomsnitt tillbringade hela fyra timmar i sändningens sällskap.

Sammanlagt samlade Hurtigruten 3,2 miljoner norrmän framför skärmarna, och även NRK:s övriga långsamma produktioner har pekat i samma riktning – det här vill tittarna ha mer av!

Sedan dess har det funnits en dröm om att göra slow-tv från Svalbard, berättar Thomas Hellum.

”Det här är det ultimata slow-tv-projektet som vi haft för ögonen under de 10 år vi hållit på med just slow-tv. Vi tror att alla, åtminstone i Norge, på ett eller annat sätt har en drömrelation till Svalbard. Vi vill försöka förmedla naturupplevelsen, landskapet och djurlivet. Dessutom går vi i land och ser rester av historien, och lär oss lite på vägen. Svalbard är stort som hela Sydnorge, och nu får vi visa upp hela öriket”, säger han.

En del i uppdraget är att ta med tittarna på resor som de inte själva har möjlighet att förverkliga. Här passar turen till Svalbard in, säger Hellum.

"Vi tycker att det är en fin public service-uppgift att låta folk vara med från soffan – utan att betala något annat än licensen."


NRK:s Runar Gimre är en erfaren slow-tv-fotograf vid det här laget. Foto: NRK.


Kamerorna gick dygnet runt

Inspelningarna gjordes i början av augusti senaste år, ombord på fartyget MS Spitsberg. Tidpunkten gav NRK chansen att visa upp Svalbard från dess vackraste sida.

"Den tiden är det fortfarande midnattssol, så vi kunde filma dygnet runt. Vi följde en ordinär kryssning, där väder, vind och isförhållanden bestämde den slutliga rutten. Som med all slow-tv så är det här producerat som om det vore en direktsändning. Ingenting har klippts bort", säger Thomas Hellum.

Siffrorna bakom produktionen talar för sig – att skapa slow-tv kräver en del.

Omkring ett år av förberedelser med tillstånd, teknik, logistik och avtal. Ett team på 25 medarbetare som producerar tv dygnet runt. Hela 17 kameror.

”Tv är lagarbete! Alla har bidragit entusiastiskt med sin kunskap och sina idéer”, säger Hellum.

Ett tillfälligt kontrollrum byggdes upp ombord. Från vänster: Ruth Følstad (ljud och musik), Lars Feiring Andersen (producent och bildmixer), Henrik Lied, (grafik och NRKbeta). Foto: NRK.


Fjärran från nätuppkoppling

En och annan kanske stannar upp och frågar sig: varför inte sända direkt, så som med de flesta tidigare slow-tv-sändningar?

Svaret ligger i uppkopplingen, eller snarare avsaknaden av den. Inspelningen betydde nio dygn utan Internet, telefon eller teknisk support hemifrån.

”Svalbard ligger så långt norrut att det är omöjligt. Därför har vi gjort det här som en inspelning, men vi sänder det direkt från ett kontrollrum som är bemannat dygnet runt. På det sättet kan vi lägga till ny musik, lite intervjuer med gäster, och först och främst lyfta upp frågor och kommentarer från sociala medier på skärmen. Det betyder också att vi för första gången gör en hybrid mellan inspelat och direktsänt”, säger Thomas Hellum.


Hela NRK:s team ombord på MS Spitsbergen på Svalbard. Foto: NRK.


Både linjärt och streamat

Svalbard-produktionen sänds samtidigt på linjära NRK2 och på streamingtjänsten NRK TV.

"Vi tror att det är väsentligt att NRK som public service-bolag lyfter fram det här på den stora skärmen, och ger plats åt det på en linjär kanal. På det sättet säger vi att det är ett viktigt program, och att det är en viktig händelse som sker nu – och som publiken kan samlas kring och se tillsammans, samtidigt", säger Thomas Hellum.

Hemligheten, menar han, ligger i den obrutna tidslinjen. Ingenting är bortklippt, och tittaren får själv bestämma vad som är intressant.

"Folk tittar på slow-tv på olika sätt. En del vill lära sig saker och följer med spänning vad nästa steg i sändningen kan vara. För andra är det avslappnande underhållning. Sedan finns det de som ser det som en vacker bild på väggen – något de kan titta på mellan varven. På så sätt ligger mycket av berättandet i tittarnas huvuden, inte i tv-bilderna", säger Hellum.


Projektledare Thomas Hellum på plats på Svalbard. Foto: NRK.


Nordvisionsfondens stöd avgörande

Den nordiska uppbackningen, med stöd ur Nordvisionsfonden hösten 2018, har betytt mycket för verkligandet av Svalbard-projektet.

"Nordvision har hejat på slow-tv helt sedan början, och har varit helt avgörande för att detta – och inte minst Hurtigruten minut för minut på sin tid – blev verklighet. Utan fondens stöd är det inte säkert att projektet hade blivit prioriterat i ett tidigt skede", säger Thomas Hellum.


Droner skapar möjligheter för vidunderligt landskapsfoto, här genom Magdalenafjorden. Foto: NRK.

NRK:s fyra kriterier för slow-tv
 

  1. En obruten tidslinje – ingenting klipps bort.
     
  2. Helst direktsänt – du vet aldrig vad som kan ske.
     
  3. Det ska sändas på linjär tv – och helst i primetime. Tv samlar fortsättningsvis de stora tittarskarorna, och lyfter fram det som är viktigt i gemenskapen. "Genom att sända i primetime säger vi något om hur viktigt programmet anses vara. Vi gömmer det inte – och det kräver modiga programbeställare."
     
  4. Innehållet ska kretsa kring något som många kan identifiera sig med, något med rötter i (norsk) kultur.

    (Berättat av Thomas Hellum)