D. 1. januar 2006 overtog Gunilla Ohls fra YLE/FST formandskabet for Nordvision. Gunilla er programansvarlig direktør i den finlandssvenske FST for både tv, radio og web.
Hvordan vil du præsentere dig selv ud fra et nordisk point of view?
– Jag är 50 år och har arbetat med public service halva mitt liv. Jag har varit anställd på YLE i Finland i tre olika repriser sedan 1980. Under en period på 80-talet arbetade jag för Nordiska Ministerrådet och på 90-talet då jag bodde i Stockholm arbetade jag på SR och SVT. Jag har både arbetat och rest mycket i Norden.
På hvilken måde er det nordiske samarbejde interessant for dig personligt og for dit bolag?
– Nordiskt samarbete är för mig en stark känsla för vår gemensamma nordiska kultursfär. Samarbetet inom Nordvisionen är ett mycket konkret exempel på hur vi effektivt, obyråkratiskt och fördelaktigt kan samproducera och utbyta program mellan bolagen. Det berikar vårt utbud och det gör nordiska program mera tillgängliga för tittarna i vart och ett land.
Set ud fra et volumemæssigt og økonomisk synspunkt er der meget fornuft i det nordiske samarbejde. Men oplever du også en kvalitetsmæssig gevinst ved samarbejdet og i givet fald, hvordan?
– Definitivt finns här också kvalitetsmässiga vinster. Inom t ex drama och barnprogram är kvaliteten oerhört hög och det finns ett stort mervärde i att kunna bredda utbudet med samproduktioner inom de här områdena. Dessutom finns det ett stort lärande element i att kunna producera tillsammans i nya konstellationer.
Hvordan ville man kunne øge kvaliteten af de nordiske samproduktioner generelt set?
– Genom att ge programgrupperna bästa möjliga förutsättningar att kunna utveckla samproduktionsformerna. Det måste också bland beställarna och tablåläggarna finnas en kunkskap och en vilja att sända det som produceras på bra sändningstider.
Hvilken samproduktion har du lyst til at fremhæve som noget særligt og hvorfor, og vil du beskrive den / dem?
– Jag nämnde redan tidigare drama och barn där det finns långa traditionera av samproduktioner. Inom utbildningssektorn finns det just nu mycket aktivitet, entusiasm och goda idéer. Där hoppas jag att samarbetet med vetenskapssektorn kan utvecklas vidare.
Findes der en særlig finsk betænkelighed ved nordvisionssamarbejdet, og hvordan kan de andre nordiske lande være med til at afhjælpe på disse eventuelle barrierer?
– Det är klart att språket kan vara ett hinder för personer som har finska som modersmål. Men många av mina finskspråkiga kolleger är mycket intresserade av det nordiska programsamarbetet. Genom att beakta att det kan vara svårt att förstå t ex danska – det kan man göra genom att tala långsamt och tydligt – så minskar också tröskeln för ett aktivt deltagande. Däremot är jag bestämt av den åsikten att om man inom Nordvisionen går in för att tala engelska förlorar samarbetet mycket av sin betydelse.
Hvordan kan NV-sekretariatet være behjælpelig i forhold til ovennævnte ?
– Det är fantastiskt att det inom sekretariatet finns färdighet att tala och kommunicera på både danska, norska, svenska och finska. Jag hoppas att sekretariatet tar en aktiv roll i att överbygga de eventuella språkliga svårigheter som finns, t ex genom att lägga ut en del information på finska på hemsidan.
Hvordan ser du på Nordvisions samarbejdet i fremtiden? Hvad er den / de største udfordringer?
– Nordvisionen står och faller på att det finns intresse bland programmakare inom olika programgenrer att samproducera och arbeta tillsammans. Det behövs alltid eldsjälar. Men det är också viktigt att de nordiska programmen får en bra avsättning i våra kanaler, så att det upplevs som lönande att göra de extra insatser som samarbetet trots allt kräver. Finansieringen via Kabelfonden har självfallet varit en morot för att gå in i samproduktioner. Det innebär att det också i framtiden bör finnas ett vettigt sätt att delfinanisera samproduktioner.
Er der forhold du godt kunne tænke dig at få ændret i det nuværende samarbejde?
– Grunderna för samarbetet inom programgrupperna är bra och det finns inte anledning att ändra på dem. Däremot finns det ett allt ökat behov av andra samarbetsformer. T ex inom Faktagruppen håller man på att utveckla formerna för gemensam research inom den grävande journalistiken. Det finns överhuvudtaget ett ökat behov av erfarenhetsutbyte. Inom nya medier är vi bara i början av ett allt aktivare samarbete, där vi säkert kan lära mycket av varandra. Konkreta möjligheter för programmedarbetare att få erfarenhet från något annat ps-bolag än det egna är en form av kompetens- och programutveckling som jag hoppas att det ska finnas möjligheter för.
Har du ønsker til, hvordan det nye Nordvisionssekretariatet i København bedst vil kunne udfylde sin rolle?
– Sekretariatets roll som organisatör, sammanbindare och logistikcentral för samarbetet kan inte underskattas. Dessutom har sekretariatet en viktig rådgivande roll. Jag hoppas att sekretariatet också ska vara aktivt när det gäller att sprida information inom ps-bolagen om Nordvisionen. Sekretariatets betydelse när det gäller att utveckla nya samarbetsformer är också stor och jag hoppas att vi tillsammans ska hitta både fungerande och dynamiska former för ett gott samarbete.
