Nordisk public service jobbar ihop för fortsatt oberoende på digitala plattformar

Digitala tredjepartsplattformar har blivit en viktig väg för att nå publiken, men de kan också spela en avgörande roll i att kontrollera om, när och hur användarna upptäcker och använder innehållet. Det kan bli ett stort problem för yttrandefriheten och mångsidigheten i självständigt innehåll.

”Hörnstenen i självständig public service-media är det fulla redaktionella ansvaret för vårt innehåll. Publikens tillit och förtroende bygger på den här självständigheten”, konstaterar bolagens vd:ar i det gemensamma dokumentet.

Avgörande att säkra redaktionell frihet

Därför är det avgörande att tredjepartsplattformar, när de bär material från public service-bolagen, aldrig blandar sig i själva innehållet, eller tar bort det.

”Vi vill samarbeta med plattformarna, på en rättvis och transparent grund, för att säkerställa tilliten till digitala tjänster. Enkel åtkomst till, och upptäckbarhet av, pålitlig och redaktionellt självständig media måste säkerställas på digitala tjänster och plattformar”, säger Thor-Gjermund Eriksen, generaldirektör för NRK.

Yles vd Merja Ylä-Anttila konstaterar att de sju nordiska public service-bolagen byggt upp ett av Europas starkaste förtroenden till publiken.

”De senaste månaderna har visat den stora tilliten till public service. Vi är väldigt stolta över den positiva responsen vi fått av publiken, och interaktionen med vårt innehåll – som är större än någonsin – genom digitala teknologier och plattformar. De här tjänsterna är viktiga för att användare i alla åldrar kan fortsätta hitta och använda vårt innehåll på det sätt som de finner bäst”, säger Ylä-Anttila.

Små för sig men starka tillsammans

Arbetet har varit uppdelat i två faser:

NRK:s strategichef Jørgen Heid har lett den tekniska expertgruppen, som tog fram exempel på problem och utmaningar, och grundläggande förutsättningar för hur bolagen förhåller sig till plattformar, samt om bolagen kan stärka varandra i affärsrelationen med tredjepartsplattformar.

Charlotte Niklasson, Director of European Affairs på Nordvision i Bryssel, har lett policyarbetet, som baseras på expertgruppens arbete, och som tagit sig an hur bolagen ska förhålla sig till pågående lagstiftning på området, utveckla positionspapper och försvarsargument, prioritera viktiga delar och utveckla positioner.

”Det handlar om att genom samarbete lösa de gemensamma utmaningarna som vi har kring tredjepartsplattformar. Vart för sig är de nordiska länderna trots allt ganska små, och då blev förslaget att vi kunde arbeta tillsammans om en gemensam position”, säger Jørgen Heid.

”Det fanns två viktiga skäl till den här processen. Dels kan man se på det internt från bolagens perspektiv – vi är starkare tillsammans i de här frågorna. Framtiden i den här frågan får fundamental betydelse för hur vi når ut till vår publik på de här plattformarna. Dels görs det här arbetet med tanke på EU-kommissionen, men det riktar sig också till våra egna regeringar”, säger Heid.

Jørgen Heid och Charlotte Niklasson.

God grund för djupare samarbete framöver

Charlotte Niklasson säger att vinsten med dokumentet är just det gemensamma nordiska ställningstagandet.

”Vi har varit ett antal deltagare från olika områden, till exempel digitala experter och folk som jobbar med policy och juridik inom bolagen, så vi har fått ihop en bra synergi. Vi måste stå tillsammans och samla oss – för att få fram rätt expertis och rätt prioriteringar. Det är på EU-nivå som den här lagstiftningen sker, och vi måste vara med och påverka de processerna”, säger Charlotte Niklasson.

Hon menar att arbetet med positionspapperet kan få långtgående positiva effekter på det nordiska samarbetet.

”På något sätt måste vi inom public service lära oss att kanalisera det arbete som görs i våra olika expertgrupper externt. Där har vi skapat en väldigt god grund i det här arbetet”, säger hon.

Jørgen Heid är nöjd med resultatet.

”Jag tycker att vi har gjort det bra. I utgångspunkten är vi grundligt eniga om de basala utmaningarna, även om det finns nyanser i vilka frågor som är högt på agendan i de enskilda länderna. Vi är digitalt avancerade bolag. Vi var tidigt ute med egna plattformar, och det är kanske därför som vi möter de här frågorna mer informerat än en del bolag från andra länder”, säger han.

Viktigt att hålla sig vaken

Heid konstaterar att det inte på något sätt är frågan om att svartmåla stora internationella, teknologiska aktörer.

”Produktutveckling är bra. Det gäller bara för oss som public service-bolag att hålla oss vakna”, säger Heid.

Att skapa ny lagstiftning är en lång process, och att ta fram ett nordiskt positionspapper är bara början på ett mer långsiktigt arbete. De nordiska bolagens generaldirektörer mötte under våren EU-kommissionär Margrethe Vestager. I höst väntas kommissionens förslag om en Digital Services Act.

”Lagstiftning på europeisk nivå kan ta tre-fyra år, så det kommer att ta lång tid innan det här får effekt”, säger Charlotte Niklasson, och får medhåll av Jørgen Heid.

”Vårt förhållande till de digitala jättarna kommer vi att behöva jobba med i många år. Utvecklingen går snabbt, och vi måste se till att vara både relevanta och närvarande där publiken är, samtidigt som vi är medvetna om möjliga faror som det kan medföra på sikt”, säger han.