Norden älskar beats – nu berättas historien om den elektroniska musiken

Den elektroniska musikscenen för ofta ett lite undanskymt liv, och många artister vill gärna ha det så. Men nu är det dags att skapa ett historiskt dokument över den här musikstilen, som Nordens länder är världskända för. Public service ska berätta historien, och orsaken till det är tydlig, säger Fredrik Norberg, projektledare och musikfantast på SVT.

Foto: James Stamler/Unsplash.

Foto: James Stamler/Unsplash.

Det finns två musikgenrer som vi i Norden ligger i världsklass inom, konstaterar Fredrik Norberg:

Hårdrock – och elektronisk musik.

”Inom de sfärerna har vi både stora världsnamn och innovatörer som har varit banbrytande. Hårdrocken har vi medialt varit duktiga på att följa och berätta om, medan det inte ligger till så med den elektroniska musiken”, säger han.

Nu ska det bli ändring på det. Under vårens nordiska fakta- och kulturmöte pitchade Norberg projektet ”Nordic Beats”, med idén om en reell samproduktion där de deltagande bolagen kommer samman och skapar innehållet tillsammans. DR, NRK, RUV, Yle och Svenska Yle har redan klivit på tåget.

”Klart att vi väljer olika arbetssätt ibland, men det är enormt nyttigt. I grunden har vi har samma passion för musik”
- Fredrik Norberg, projektledare på SVT

Norberg började med att fråga runt hos de nordiska public service-bolagen: Vad har ni gjort tidigare på det här ämnet?

”Det visade sig inte vara särskilt mycket”, säger han.

Tidigare erfarenheter talar för framgång

Fredrik Norberg har – förutom sin egen enorma passion för musik – erfarenhet från liknande produktioner. ”Hitlåtens historia”, som dyker djupt ner i bakgrunden till framgångsrika nordiska låtar, producerades gemensamt av SVT och NRK. Även DR fanns med inledningsvis.

Norberg tar med sig många positiva erfarenheter från det projektet nu när det är dags att berätta historien om nordisk elektronisk musik. Arbetet med ”Hitlåtens historia” beskriver han med ord som ”lärorikt” och ”förbrödrande”.

”Det är en av anledningarna till att jag vill att vi ska göra det här ihop: att vi har med folk som kan musiken. Och som har kontakterna. Ju närmare artisten våra redaktörer finns, desto enklare är det att få dem att medverka. I dessa tider är det ju uppenbart också bättre att göra saker på plats, i stället för att resa runt”, räknar Fredrik Norberg upp.


”Hitlåtens historia” dyker djupt ner i bakgrunden till framgångsrika nordiska låtar. Foto från SVT Play.

Bättre berättande på eget språk

Sedan handlar det också om språket.

”Vi vill ju få artisterna att berätta om hur det blev som det blev, och att göra det på ett främmande språk är alltid svårt. Men sedan, som sista argument, så gillar jag det här sättet att arbeta ihop. Jag har ju gjort det förr. Det är otroligt kul att jobba tillsammans. Klart att vi väljer olika arbetssätt ibland, men det är enormt nyttigt. I grunden har vi har samma passion för musik”, säger Norberg.

Ämnet – elektronisk musik – är inte nödvändigtvis enkelt att ta sig an för en ny, undersökande serie. Att vara dj har i långa tider handlat om att låta musiken stå fram, och kreatörerna har aldrig tänkt på sig själva som rockstjärnor.

Det har skrivits en del om ämnet, konstaterar Fredrik Norberg, men i andra medier har det varit fattigare. Många artister har gjort det till sitt signum att inte visa ansiktet offentligt.

Det här har delvis förändrats under de senaste åren, med stjärnor som norska Kygo och nu bortgångna Avicii från Sverige.

”Men även när man tittar bakåt så hittar man namn som finska Darude, och Björk från Island. Danmark var tidiga innovatörer. Vi har något gemensamt här i Norden. Läser man utländsk press så talar den om ’det nordiska soundet’. Runt den tiden när norska Bergen var samlingspunkt för elektronisk musik så talade man om ett nordiskt, lättsamt sound, som det Röyksopp gjorde. Finland har en techno- och trancescen som långa tider varit stark. Här finns en gemensam historia som vi ska berätta tillsammans och samtidigt spegla våra länder”, säger Norberg.


Fredrik Norberg, projektledare på SVT i Malmö. Foto: Janne Danielsson/SVT.

Public service kan hantverket med musikhistoria

Han konstaterar att det funnits utmaningar kring att få artister att ställa upp tidigare också.

Men, nordisk public service har ett tydligt trumfkort på hand: bolagen har redan bevisat att de är väldigt bra på att göra musikinnehåll som tar konsten på allvar.

”Till exempel är NRK:s ’Helvete’ riktigt bra! Får vi bara komma till artisterna och redogöra för vår idé och vad de ska få berätta, så inser de att det handlar om musiken. De ska få berätta sin historia. Jag tror att en del hemskt gärna vill göra just det – öppna upp sin historia”, säger Fredrik Norberg.

Med sin sista kommentar sammanfattar han hela projektet:

”Det här blir en hyllning till musiken.”

”Nordic Beats” är nu i planeringsskedet. Preliminärt har serien premiär år 2023.

NORDIC BEATS

Produktionsstöd: 733.000 SEK (SVT) och 350.000 NOK (NRK) (juni 2021)

Utvecklingsstöd i Nordvision: EUR 10.000 (juni 2020)

Premiär: Preliminärt 2023