Marcus Rosenlund, vetenskapsredaktör på Svenska Yle i Helsingfors, är imponerad. Den väder- och klimattjänst som NRK i Norge byggt upp kring varumärket ”Yr” skulle han vilja se i Finland.
”Jag skulle gärna se ett utökat samarbete mellan Yle och Finlands meteorologiska institut (FMI) enligt samma princip som det väldigt framgångsrika Yr.no. Det här är något unikt nordiskt och en modell som det nordiska mediesamarbetet kunde hjälpa med att sprida”, säger han.
Tät kontakt med forskningsinstitut
NRK har ständigt klimatet på sin agenda, i någon form. Det rapporteras online, på tv och i radio, berättar Svein Haaland, projektledare på NRK.
NRK har god kontakt med Bjerknes centrum för klimatresearch. Institutet, med omkring 250 personer från hela världen knutna till sig, är det största i sitt slag i Norden.
Haaland menar ändå att det finns mer att göra på klimatområdet innan han kan vara nöjd.
“NRK har ingen som jobbar med klimatet på heltid, och täckningen av fältet blir ofta fragmenterad. Nu ligger det i strategin hos NRK att lyfta det här temat framöver, så vi hoppas att vi ska bli bättre”, säger han.
Användarna ivriga på kontakt
Kollegorna på SVT i Stockholm har i mycket fokuserat klimatjournalistiken till sin väderredaktion. Åsa Rasmussen, chef för redaktionen, säger att det kommer in mycket respons från publiken.
”Vi har en tät kontakt med tittare och användare. Det är ofta de som har mycket åsikter som hör av sig, så vi får inte en riktig bild av vad gemene man tycker. Vi försöker ändå svara på kommentarerna, så länge de är någorlunda hyfsat trevliga”, säger hon.
Marianne Sundholm, nyhetsredaktör på Svenska Yle, är inne på ett liknande spår.
”Utgående från diskussionen i kommentarsfälten får man lätt uppfattningen att skepticism är den rådande åsikten om klimatförändring i Finland, men det stämmer inte. Flera opinionsundersökningar har visat att klimatförändringen är en av de främsta frågorna som finländare oroar sig för i dag och inför valen – inte bara de unga utan finländare i alla åldrar. För att möta oron tror jag det är viktigt att journalistiken är konstruktiv och lyfter fram lösningar och innovationer, inte bara ringer i varningsklockor”, säger hon.
Klimatjournalister på möte i Bergen, Norge.
Fakta och analys framom ältande
Klimatfrågorna berör – det kan också Marcus Rosenlund konstatera. Däremot, menar han, har sättet som frågorna behandlas på förändrats.
”Vi har gått från att älta ’å ena sidan, å andra sidan’ med klimatskeptikerna till att fokusera mer på fakta och analys. Allmänhetens engagemang och oro har också blivit allt tydligare under den här tiden”, säger Rosenlund.
Meteorolog Pererik Åberg på SVT konstaterar att bolaget, liksom de nordiska kollegorna, gör väldigt mycket på ämnet klimat.
”Ibland är nog problemet samorganiseringen. Många producerar mycket bra material, men läsarna och tittarna kan ha svårt att hitta allt”, säger han.
Också på Yle kunde en ännu bättre helhetsplanering när det gäller klimatjournalistiken göra gott, säger Marcus Rosenlund.
”Vi är bra på bevakning av aktuella händelser och klimatrelaterade evenemang. Men, som det är nu är klimatet uppspjälkat mellan inrikes, utrikes och vetenskap. Idealiskt vore en dedikerad klimatredaktion och en specialiserad klimatredaktör”.
De unga särskilt engagerade
Marianne Sundholm lyfter igen fram de unga som en publik som tydligt suktar efter klimatinnehåll.
”Särskilt efter rapporten från FN:s klimatpanel är det så. Nu är det fler och fler reportrar som vill bevaka klimat- och miljöfrågor, många med rätt olika bakgrund vilket är bra för infallsvinklarnas skull. Nu borde vi komma igång med att samarbeta mera”, säger hon.
Hennes kollega Niklas Fagerström tillägger:
”Vi satsar till exempel på innehåll om plaståtervinning i april tillsammans med finska Yle, för att på ett positivt och konstruktivt sätt öka folks intresse för återvinningsfrågor.”
Klimatets inverkan bara tilltar
Svenska Yles utrikesredaktör Lotte Krank-van de Burgt lyfter fram FN:s stora klimatmöte i Chile i december som en av de viktigaste kommande händelserna.
”Och mer häftigt och nyckfullt väder med stormar, översvämningar och torka. Klimatflyktingar är också någonting som jag tror att kommer att diskuteras allt mera”, lägger hon till.
Förhoppning om mer samarbete
Åsa Rasmussen tänker att samarbetet inom Nordvision har mycket att ge.
”Vi hoppas jättemycket på det här. Det handlar inte bara om att dela innehåll, men man kan få så mycket tips, om vinklar och hur saker gjorts i andra länder. Vi hoppas få åka runt och göra saker tillsammans”, säger hon.
Vad blir då årets stora tema inom klimatrapporteringen?
”Klimattoppmötet – förstås – men för Finlands del förhoppningsvis riksdagsvalet, men också EU-ordförandeskapet i höst då det ska jobbas mycket med EU:s klimatmål”, säger Marianne Sundholm.
