Grävande journalistik med kreativa lösningar i lockdown

De nordiska public service-bolagens grävande redaktioner har fortsatt sina undersökningar under pandemin. Det har krävt nya arbetssätt. Men corona-tiden rymmer också fina exempel på hur samarbetet kan ge resultat med de mest basala metoder – när kollegor jobbar samman över landsgränserna.

Islands chefsepidemiolog Þórólfur Guðnason intervjuades av RÚV för DR:s räkning. Foto: RÚV.

Islands chefsepidemiolog Þórólfur Guðnason intervjuades av RÚV för DR:s räkning. Foto: RÚV.

Tidig vårvinter 2020.

Coronapandemin stänger ner Europa, land för land.

Island har som första land pekat ut den österrikiska skidorten Ischl som en hot spot för viruset, och DR vill intervjua Islands chefsepidemiolog. Men det finns ett stort problem: det går inte att resa från Danmark till Island.

Här kliver det nordiska public service-samarbetet in.

”En reporter och en producent från RÚV gör då intervjun för DR:s del, samtidigt som DR:s reporter följer med i realtid och kan lägga till frågor och kommentarer i slutet. Den typen av low tech-samarbete är verkligen användbart och visar förhoppningsvis vägen för framtiden – på grund av pandemin, men också för att det är enklare och billigare”, berättar Ingólfur Sigfússon på isländska RÚV:s undersökande redaktion Kveikur.


Steen Jensen, dokumentärchef på DR. Foto: DR.

Steen Jensen, dokumentärchef i DR, säger att det var avgörande att få med den isländska intervjun i DR:s rapportering.

”De danska myndigheterna blev av de isländska myndigheterna varnade om smittan i Österrike. Trots det fick insjuknade danska skidturister fritt resa in i Danmark, utan test. Det var viktigt för oss att dokumentera de isländska varningarna. Våra kollegor på RÚV var fullständigt beredda att hjälpa oss, och vi hade ett fantastiskt samarbete. Det är vi mycket glada för”, säger Jensen.

Det har fötts möjligheter att göra mer samarbeten mellan team, i och med att vi fick kasta alla bollar upp i luften och tänka kreativt kring research och inspelningar
- Karin Mattisson, SVT

Svårt att träffas även i det egna landet

Trots goda förbindelser mellan de nordiska public service-bolagen så har pandemin såklart inneburit många svårigheter även för den undersökande journalistiken.

Marko Hietikko, producent för Yles undersökande innehåll MOT, ger exempel på konkreta utmaningar som redaktionen mött under coronatiden:

”Den sociala isoleringen. Det är svårt att träffa folk, svårt att filma, svårt att göra nya intervjuer.”

Han säger att pandemin framförallt tvingat redaktionen att finna sig tillrätta i en situation där det som man rapporterar om sker i realtid.

”Vi har gjort program i en situation där det som var sant i går inte längre stämmer i dag, vilket är vardag på en nyhetsredaktion, men som är besvärligare att hantera i långa, undersökande tv-produktioner”, säger Hietikko.


Karin Mattisson, till vänster, på SVT:s Uppdrag Granskning - här med kollegan Ali Fegan. Foto: SVT.

Försvårad jakt på ledande personer

Karin Mattisson, innehållsredaktör och programledare på SVT:s Uppdrag Granskning, säger att framförallt de första månaderna hade stor konkret inverkan på redaktionens arbete.

”Flera planerade resor utomlands blev omöjliga att genomföra. Jag skulle nog säga att det framför allt har drabbat våra internationella granskningar och samarbetsprojekt med journalister i olika delar av världen. Förutom svårigheterna med att resa blev det också ’moraliskt’ omöjligt att jaga eller försöka konfrontera personer i ledande ställning som stod mitt i en kris med oanade konsekvenser för befolkningen.”

SVT fick också flytta fram en del sändningar, som annars hade riskerat att drunkna i nyhetsflödet då pandemirapporteringen var som mest intensiv.

”Det är alltid en utmaning att flytta reportage där konfrontationer redan är gjorda. Det innebär även ett ’större lidande’ för dem vi granskar. Men våra reportage är också stora investeringar – så i en kombination av resursfrågan och att inte kunna slutföra reportagen tillfredställande blev resultatet att vi sände flera repriser under våren”, säger Karin Mattisson.


Marko Hietikko på Yle:s undersökande program MOT. Foto: Yle.

Stärkta ur nya krävande processer

Marko Hietikko berättar att Yle innan sommarsemestrarna gjorde två gräv kring corona. Det ena rörde Finlands hantering av situationen, det andra handlade om corona-effekten på ekonomin.

Redaktionens gräv gjordes i realtid, och programmens manus skrevs om från dag till dag – ända till slutet av redigeringen.

”Det är kanske inte ett optimalt läge för en redaktion som gör djuplodande journalistik, men de två corona-programmen vi gjort visade att det är möjligt, och att vi har den kapacitet som krävs. Jag hävdar att vi gick stärkta ur den krävande programprocessen”, säger Hietikko.

Karin Mattisson ser hur corona-våren skapat nya sätt att arbeta med undersökande journalistik.

”Det har fötts möjligheter att göra mer samarbeten mellan team, i och med att vi fick kasta alla bollar upp i luften och tänka kreativt kring research och inspelningar. Arbetet stannade inte upp utan idéer kring andra, mer vilande grävprojekt kunde tas ett steg till. Många har såklart jobbat hemifrån, vilket har gett oss viss digital mötesvana”, säger hon.

Vi crowdsourcade våra coronagräv, så i själva verket hade vi en mycket god publikkontakt ända från början av epidemin
- Marko Hietikko, Yle

Crowdsourcing för coronareportage

Publiken har funnits där under pandemin – både som tittare och i aktiv dialog med grävredaktionerna.

”Vi crowdsourcade våra coronagräv, så i själva verket hade vi en mycket god publikkontakt ända från början av epidemin”, säger Yles Marko Hietikko.

”Vi får visserligen inte ta emot besök men publikkontakten handlar oftare om e-posttips och tipstelefon. Vi har fått många tips i ämnet, en hel del som inte håller för ett grävprojekt men som kan skickas vidare till andra nyhetsplatser. Vi har uppmanat via sociala medier att folk ska skicka in sina tankar och idéer om corona-situationen. Nu ser man att det har planat”, säger Karin Mattisson på SVT.

Uppföljningen ger behov för djupare samarbete

Genom Nordvision samarbetar nordisk public service även kring den undersökande journalistiken. Det här sker via återkommande, schemalagda möten – men också genom en mer spontan kontakt när det finns hjälp att ge och ta emot.

”Det har gett utbyte av både information och bildmaterial. Exakt hur mycket kan jag inte riktigt säga men det har varit bra enligt de personer som jobbar med reportagemakandet, och som nu kommer att använda material i kommande program”, säger Karin Mattisson.

”Eftersom vi alla står inför samma utmaningar, så är det naturligt att samarbetet ökar. I vår uppföljning ser vi fram emot att samarbeta med våra systerredaktioner”, säger Marko Hietikko.

Karin Mattisson ser uppenbara fördelar med ett utökat nordiskt samarbete.

”Vi har ju erfarenhet av det sedan tidigare men i det här läget jobbade vi mot samma mål där vinklarna var snarlika, men angreppssätten olika. Det har varit lärorikt!”


Ingólfur Sigfússon på RÚV. Foto: RÚV.

Samarbetsmöjligheter i det långa perspektivet

Ingólfur Sigfússon från RÚV tror att samarbetet kan spela en större roll så snart pandemins efterdyningar börjar ses i ett längre perspektiv.

”Trots att vi brottas med samma pandemi så finns det ändå nyansskillnader länderna emellan, vilket gör innehållet mindre relevant utanför det egna landet. Senare, när vi flyttar över till att tala om långsiktiga strategier och insatser, och börjar analysera vad länderna gjorde rätt och fel, så kan det här ändras”, säger han.

DR har flera coronarelaterade projekt under arbete. Två fristående dokumentärer ska lanseras i år, och till årsdagen av nedsläckningen av Danmark planeras en hel serie i fyra delar.

”Det bästa i den undersökande journalistiken är självklart att ha direkt kontakt med sina källor, och vi har behov för att kunna resa. Men när det gäller det nordiska samarbetet så har nog den här krisen lärt oss, att vi förutom våra fysiska möten gott kan samarbeta och ha mindre möten utan att resa till varandra. Även i det dagliga arbetet kan mina journalister koordinera arbete med nordiska kollegor utan fysiska träffar”, säger Steen Jensen.