DR3 skapar fakta-tv för unga som få andra

De internationella streamingjättarna har vaknat till inför tanken på att faktagenren kan dra storpublik. Den framgången har DR3 redan hunnit smaka på flera gånger. Genom att respektfullt ta till dramasidans bästa knep skapar de en egen, unik genre i genren. Kanske vi kan kalla den fiktionsinfluerad fakta. Klart är att publiken gillar det!

”Pludselig boede jeg hos Sussi & Leo”. Foto: Frederik Lauridsen/DR.

”Pludselig boede jeg hos Sussi & Leo”. Foto: Frederik Lauridsen/DR.

Erik Struve Hansen, redaktionschef på DR Barn och Unga, kan se att flera av bolagets faktasatsningar för den unga publiken verkligen har nått fram.

”Vi har haft åtminstone tre faktaserier i år som nått lika höga tittarsiffror som ’Doggystyle’, DR3:s populäraste serie inom fiktionen. Så, hitraten är fortsättningsvis hög, och fakta för unga är något som man förbinder med DR i hög grad”, säger han.

Tänk på ”Pludselig boede jeg hos Sussi & Leo”, eller ”På flugt fra dem jeg elsker”. Det tredje exemplet ska vi återkomma till.

Hansen återkommer ändå till dramagenrens ”Doggystyle” – det var hans avdelning som gjorde den första säsongen också. Serien tar upp många ämnen med hög igenkänningsfaktor; hur det är att växa upp i provinsen, hur det är att leva med handikapp, och så vidare.

Ingen tävling mellan genrerna

Det här betyder att DR är med och sätter ämnena på dagordningen.

Och – en viktig poäng – det är inte en tävling mellan drama och fakta. Båda genrerna är extremt viktiga i DR:s mål om att nå de unga, säger Erik Struve Hansen.

”Fiktionen kan berätta andra berättelser än fakta. De fiktionsämnen som DR väljer har fortsatt ett varför, och innehåller en stor mening, har något att säga.  Nu börjar andra, såsom TV2, att intressera sig för det här”, säger han.

Hansen pekar på att internationella aktörer som Netflix också börjat få upp ögonen på riktigt för faktagenren.

”Public service ska i sin tur ge något mer. Det ska finnas ett klart why, och vi ska sätta fokus på viktiga ämnen. Vi kommer kanske inte med svar på frågorna, men vi sätter igång en diskussion.”


Ur avsnittet om "Ibrahims" historia i "Pa flugt fra dem jeg elsker". Foto: DR.

Vissa ämnen består för alltid

Hittills har det för DR3:s del kunnat handla om sexövergrepp, piratfester och droger. Sedan, konstaterar Erik Struve Hansen, finns det ämnen som alltid är återkommande i ungas liv. Det handlar och kärlek och sex, och konflikter mellan syskon, som exempel.

Något som DR3 haft modet att göra är att korsbefrukta genrerna, och därigenom hitta nya sätt att mixa dem.

”Vi tänkte, varför inte åstadkomma det här genom att lägga till lite mer drama och fiktionselement till våra berättelser, men ändå berätta dem som reportage och dokumentärer.”

Drömmen, berättar Erik Struve Hansen, var att göra dramadokumentärer – en mix av drama så som vi känner det från serier och filmer, dokumentär och reportage. Basen skulle finnas i reportaget – inte bara i rekonstruktioner och dramatiseringar.

Det här krävde i sin tur riktigt bra historier.

”Då plötsligt hände något. Vi började hitta berättelser med en bakåthistoria, men också med en pågående historia. Mitt i allt hade vi tre serier på gång för i år”, berättar Hansen.


Erik Struve Hansen. Foto: Agnete Schlichtkrull/DR.

Influenser från dramasidan

En av dem är ”Den utrolige historie om Alexander Blomquist”. Huvudpersonen snärjer in sig i sina egna lögner. Han påstår sig festa med världskändisar, och säger sig ha nödlandat ett flygplan. Allt är lögn.

”Så vi följer honom i nutid, då han erkänner sitt förflutna för vänner och familj, och ser när han förstår att han inte kan fortsätta på den inslagna vägen. Sedan dramatiserar vi tre av hans största lögner, med statister i rollerna i stället för skådespelare, och Alexander som spelar sig själv”, berättar Hansen.

Under hela produktionsresan hade teamet fakta-tv som huvudspår, samtidigt som de ville respektera de ting som gör att bra drama fungerar, och använda sig av en del tekniker från den världen.

Norden kunde dela på goda koncept

Många på avdelningen har varit med på resan under många år. De försöker pejla vart målgruppen är på väg, vilka ämnen och teman som den bryr sig om.

”Vi har blivit skolade i att tänka, ’är det ett tv-program i det här?’, när vi till exempel läser om något.”

Som vi redan konstaterade så visar tittarsiffrorna att DR3 gör det bra – riktigt bra. Men allt kan bli bättre, och Erik Struve Hansen pekar på att det nordiska samarbetet här kunde spela en roll.

”Styrkan i mycket faktainnehåll är att det handlar om dig, som dansk. Men vi kunde gott använda varandra i Nordvision för att uppfinna nya grepp, nya produktionsmetoder. Det är något som vi använder mycket tid på. Vi letar efter sociala experiment, och där kunde man utväxla format och idéer”, säger han.

Och så återkommer han till ordet why. Fakta för unga på public service ska tydligt kunna svara på den frågan. Så länge det lyckas, så ser han chanser för att uppfinna koncept och format som kan resa i Norden.