Arvinge okänd växte till ett nordiskt framgångsformat

Dokumentärserien ”Arvinge okänd” är en nordisk tv-succé. I Sverige har redaktionen nominerats till Stora journalistpriset. I Danmark upplever Rigsarkivet ett uppsving i intresse från allmänheten tack vare serien. Snart är det dags för NRK:s version, ”Ukjent arving”.

Kattis Ahlström och Niklas Källner i "Arvinge okänd". Foto: Stina Stjernkvist/SVT.

Av: Sara Martinsson

Alla har väl någon gång fantiserat om att få ett samtal om en avlägsen släkting som lämnat efter sig ett arv. Idén som ligger till grund för ”Arvinge okänd” är kanske inte ny.

Men när SVT Göteborg 2013 började utveckla den till ett tv-program föddes ett helt unikt format.

”Vi berättar mänskliga historier, som jag tror att många kan känna igen sig i”, säger Martina Pettersson, projektledare för ”Arvinge okänd”.

”Många har sagt att det är intressant att man genom att titta på programmet får veta så mycket mer. Varje avsnitt är ju lite som en historielektion, där man samtidigt som man får möta ett mänskligt öde också får höra om vad som hände under den perioden som personen levde. Genom att förstå historien får man nycklar till att förstå människan, varför den var tvungen att göra de livsval som den gjorde och vad det fått för konsekvenser även i vår tid.”

Långt bakgrundsarbete

I det svenska ursprungsformatet får tittarna, guidade av programledarna Kattis Ahlström och Niklas Källner, följa med i jakten på arvingarna till människor som dött i ensamhet. Varje avsnitt har en produktionstid på ungefär ett år, men grundarbetet kan ta längre tid än så. Bakom varje berättelse ligger mängder av researchtimmar.

Där finns ju två parallella rörelser inom journalistiken just nu, där en står för det korta, snabba, och en annan för långa, välberättade historier, säger Lisa Jarenskog, producent för ”Arvinge okänd”

”Jag tror att där finns ett sug hos tittarna efter att få se sådant som tar tid. Vårt program är ju i grunden ett underhållningsprogram, samtidigt som vi gör tung journalistik. Vi är väldigt stolta över att vi lyckas berätta fina, varma historier med ett lätt tilltal, med klassisk, gedigen research som verktyg.”

Vårt program är ju i grunden ett underhållningsprogram, samtidigt som vi gör tung journalistik.

 

Regn av hyllningar och prisnomineringar

Den andra säsongen av ”Arvinge okänd” som sändes hösten 2018 nådde inte bara en större publik än tidigare, närmare en miljon tittare i snitt per avsnitt.

Redaktionens djupa journalistiska arbete förpackat i underhållningsform blev även nominerat till Stora journalistpriset, i klassen ”Årets berättare”.

Även i Danmark är formatet en stor succé. DR har sänt två säsonger, med Rigsarkivets arkivarie Adam Jon Kronegh som centralgestalt vid sidan av programledaren Mette Frisk. Tittarframgångarna har lett till en hel del oväntade konsekvenser.

Släktforskning har blivit en populär hobby i Danmark. Vi får till och med höra om barn som drömmer om att köra truck på Rigsarkivet när de blir stora, berättar Dorthe Vest Andersen, redaktör för ”Forsvundne arvinger”.

Ökat intresse för släktforskning

Både Rigsarkivet och lokala föreningar för släktforskning har märkt av ett otroligt stort intresse från folk som vill veta mer. Och Adam turnerar landet runt och föreläser om programserien.

Hans detektivarbete har verkligen fångat tittarna. Sedan visade den tittarundersökning vi gjorde när vi sjösatte serien att det är den enkla människans berättelse satt i en historisk kontext som gör starkt intryck. Programmet visar att det inte bara är kungliga och adliga som skapat den danska historien, utan också helt vanliga människor.

En förutsättning för att redaktionerna ska komma någon vart i sin research är nationell lagstiftning som möjliggör sökande efter privatpersoner. Detta fick NRK erfara, när de startade sin produktion av formatet.

Offentliga arkiv är organiserade på ett annat sätt i Norge, jämfört med i Sverige och Danmark. Vår research har därför behövt ske på flera ställen och på olika nivåer samtidigt, förklarar Oddbjørn Rosnes, projektledare för ”Ukjent arving”, vars första avsnitt, en minipilot, produceras nu i januari 2019.

SVT ger kollegorna inspiration

Den norska redaktionen har, liksom kollegorna i Danmark före dem, besökt SVT Göteborg för inspiration och erfarenhetsutbyte. Förhoppningen är att den första hela norska säsongen färdigställs hösten 2020, med extra fokus på den digitala tittningen.

Serien kommer att publiceras först i webbspelaren på NRK TV, och troligtvis kommer hela säsongen läggas upp på en gång, berättar Oddbjørn Rosnes.

”Vi ser det som att webbspelaren är central för den här produktionen, och allt från grafik till dramaturgi kommer att ta hänsyn till detta. Det kommer även märkas på programlängden. Avsnitten kommer att få den längd som respektive berättelse förtjänar. Vi tror att om programmet fungerar på webben så kommer det också att fungera linjärt.”